Hoppa till innehållet
Vad ett läkarintyg vid sjukskrivning ska innehålla
FörsäkringskassanVård & patientjournalDel 15 av 1912 min läsning

Vad ett läkarintyg vid sjukskrivning ska innehålla

Innehåll

Läs i ordning

Försäkringskassan: sjukersättning, arbete och sjukskrivning

Beslutsstöd för att skilja sjukersättning, aktivitetsersättning, sjukpenning, steglös avräkning, vilande ersättning, 5-timmarsregeln och bostadstillägg – och välja rätt väg innan du börjar arbeta.

Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.

Du är här: FörsäkringskassanSjukersättning och arbete 2026 → Vad ett läkarintyg ska innehålla

Det intyget behöver belysa

  • Diagnos (så långt sekretess och blankett kräver).
  • Funktionsnedsättning: vad i kroppen eller psyket är nedsatt.
  • Aktivitetsbegränsning: vad du inte kan göra.
  • Koppling till konkret arbete: vilka arbetsuppgifter som inte fungerar, vilka som eventuellt fungerar, i vilken omfattning.
  • Prognos, pågående behandling och behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd är ett stöd till vården, inte ett bindande beslut för Försäkringskassan.

Till arbetsgivaren lämnas intyg från dag 8 i vanliga anställningar. Till Försäkringskassan behövs intyg när sjukpenning prövas. Se tidslinjen.

Vanliga frågor

Måste diagnosen stå med?

Blanketten efterfrågar medicinsk information. Vissa uppgifter kan sekretessbeläggas mot arbetsgivaren men Försäkringskassan behöver underlag för sin prövning.

Räcker det att skriva “utmattning”?

Ett diagnosord utan funktions- och aktivitetsbeskrivning är ofta för tunt. Det är aktivitetsbegränsningen i förhållande till arbetet som Försäkringskassan ska kunna bedöma.

Kan jag överklaga om FK säger nej trots intyg?

Ja. Begär omprövning och överklaga enligt beslutet. Se guiden om att överklaga Försäkringskassan. Intyget är bevis, inte domen.

Guiderna i serien

Har du redan ett beslut du inte instämmer i? Läs omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut.

Källor

Kontrollerad: 23 augusti 2026.

För dig som läser i stress

Guiden är tänkt som stöd när du redan har mycket runt huvudet. Du behöver inte läsa allt på en gång: börja med det avsnitt som matchar där du står idag och återkom när nästa steg blir aktuellt.

Ärenden med myndigheter blir sällan bättre av att du bär allt ensam. Be om hjälp från stödperson, jurist eller anhörig om du kan – särskilt innan beslut som har lång verkning.

Vanliga misstag som gör ärendet svårare

  • Lita bara på muntliga löften utan kort skriftlig bekräftelse eller uppföljningsmejl.
  • Vänta med att begära ut handlingar tills konflikten redan är låst – då blir det tyngre att visa vad som sagts.
  • Skriva så långt och känslostyrt att myndigheten slutar svara på sakfrågan.
  • Missa tidsfrister för omprövning eller överklagande för att beslutet inte lästes ordagrant.

Mini-checklista innan du lämnar guiden

  1. Har jag datum, diarie-/ärendenummer och namn på den som handlägger (om du vet)?
  2. Vet jag vilket nästa steg är: svara, begära ut, påminna, överklaga eller anmäla?
  3. Har jag sparat mejl och bilagor på ett ställe där jag hittar dem om en vecka?

Relaterade artiklar

Läs vidare

Visa alla artiklar