Skyddsombud och tillbud: vem som skyddar, hur du rapporterar och när regionalt ombud kopplas in

Du är här: På jobbet → Skyddsombud och tillbud

Guiden hör till På jobbet. Den är för rummet där något nästan går snett, där chefen säger “skriv inte tillbud, det ser dåligt ut”, eller där det inte finns något skyddsombud alls. Börja i dokumentera först om tidslinjen inte redan finns.

Tillbud, olycka och anmälan till AV

Ett halt golv, en nästan-kollision med trucken, en kund som tar struptag men släpper, ett it-system som nästan släpper ut journaler: det är tillbud. Om det bara sitter i chefens minne blir det “inget hände”. Din rapport är det som tvingar arbetsgivaren att utreda enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ämne: Tillbud [datum] [kort händelse]

Jag anmäler tillbud den [datum] klockan [tid] på [plats].

Vad som hände:
1. ...
2. ...

Vilka som var där: ...
Vad som nästan hände: ...
Tidigare liknande händelser (om jag känner till): ...

Jag begär skriftlig bekräftelse på att tillbudet tagits emot, att det utreds och att skyddsombud underrättas.
Kopia till skyddsombud/regionalt skyddsombud: [namn].

Skyddsombud: vem utser, vad får de göra

På ett arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Ombud ska utses även på mindre ställen om arbetsförhållandena kräver det. Finns flera ombud ska ett vara huvudskyddsombud.

Skyddsombud utses av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal mot arbetsgivaren. Finns ingen sådan organisation utses ombudet av arbetstagarna. Ombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor – även den som inte är med i facket.

Uppgiften är att vaka över att arbetsgivaren förebygger ohälsa och olycksfall, att delta i planering av nya lokaler, arbetsmetoder och arbetstidsförändringar, och att få de handlingar och den tid som behövs. Arbetsgivaren ska ge skyddsombud och arbetstagare möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Skyddskommitté ska finnas där minst 50 arbetstagare regelbundet sysselsätts, och även på mindre ställen om förhållandena kräver det. Kommittén är samverkansorganet. Den ersätter inte skyddsombudets rätt att agera i det enskilda fallet.

Regionalt skyddsombud

Saknas skyddskommitté får en lokal facklig avdelning utse ett regionalt skyddsombud utanför kretsen av dem som arbetar på stället. Villkoret är att avdelningen har minst en medlem på arbetsstället. Regionalt ombud har i princip samma uppgifter och befogenheter som ett lokalt skyddsombud och företräder arbetstagarna oavsett facklig tillhörighet där lokalt ombud saknas.

Finns lokalt ombud kan regionalt ombud ändå kopplas in som stöd, så länge det inte finns skyddskommitté som spärrar uppdraget. Det är ofta poängen: den som inte är anställd på stället kan kräva åtgärder utan att sitta i samma fikarum som chefen nästa dag.

Begäran om åtgärder och skyddsombudsstopp

Anser skyddsombudet att åtgärder behövs för en tillfredsställande arbetsmiljö ska ombudet vända sig till arbetsgivaren. Ombudet kan också begära att en undersökning görs. Arbetsgivaren ska genast lämna skriftlig bekräftelse på att begäran tagits emot och utan dröjsmål lämna besked. Görs inte det, eller beaktas inte begäran inom skälig tid, kan ombudet gå till Arbetsmiljöverket och begära föreläggande eller förbud.

Vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa kan skyddsombudet avbryta arbetet (skyddsombudsstopp) tills Arbetsmiljöverket tagit ställning. Det är yttersta verktyget, inte ett sätt att vinna ett lönesamtal. Missbrukas stoppet kan det vändas mot ombudet. Används det rätt är det lagligt skydd, inte olydnad.

När chefen hindrar ombudet

Arbetsgivaren får inte hindra skyddsombudet att fullgöra sitt uppdrag. Den som lider skada av ett sådant hinder kan ha rätt till skadestånd. Repressalier mot den som rapporterar tillbud, deltar i skyddsarbete eller anlitar regionalt ombud ska du behandla som eget ärende: tidslinje, mejl, vittnen. Se dokumentera och om nästa steg är varning eller omplacering: varning och omplacering.

Raster, pauser och vilorum som inte fungerar är också arbetsmiljö: rast, vila och paus. Pappren i anställningen, facket och vad LAS kräver skriftligt: kollektivavtal och anställningsbevis.

Källor

Kontrollerad: 15 september 2026.

• Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap.
• AML 3 kap. 3 a § – underrättelse till AV
• AFS 2023:1 systematiskt arbetsmiljöarbete
• Arbetsmiljöverket: skyddsombud och arbetsmiljöombud
• Arbetsmiljöverket: anmäla ohälsa, olycksfall och tillbud

För dig som läser i stress

Guiden är tänkt som stöd när du redan har mycket runt huvudet. Du behöver inte läsa allt på en gång: börja med det avsnitt som matchar där du står idag och återkom när nästa steg blir aktuellt.

Ärenden med myndigheter blir sällan bättre av att du bär allt ensam. Be om hjälp från stödperson, jurist eller anhörig om du kan – särskilt innan beslut som har lång verkning.

Vanliga misstag som gör ärendet svårare

• Lita bara på muntliga löften utan kort skriftlig bekräftelse eller uppföljningsmejl.
• Vänta med att begära ut handlingar tills konflikten redan är låst – då blir det tyngre att visa vad som sagts.
• Skriva så långt och känslostyrt att myndigheten slutar svara på sakfrågan.
• Missa tidsfrister för omprövning eller överklagande för att beslutet inte lästes ordagrant.

Mini-checklista innan du lämnar guiden

1. Har jag datum, diarie-/ärendenummer och namn på den som handlägger (om du vet)?
2. Vet jag vilket nästa steg är: svara, begära ut, påminna, överklaga eller anmäla?
3. Har jag sparat mejl och bilagor på ett ställe där jag hittar dem om en vecka?