Rast, vila och paus: dygnsvila, måltidsuppehåll och vilorum på jobbet

Du är här: På jobbet → Rast, vila och paus

Guiden hör till På jobbet. Den är för schemat som aldrig tar slut, lunchen som “äts i kassan” och vilrummet som blivit extraförråd. Arbetstidslagen kan frångås i kollektivavtal på flera punkter – kolla vilket avtal som gäller: kollektivavtal och anställningsbevis.

Rast, paus och måltidsuppehåll

En “rast” där du måste sitta med larmet, svara i telefonen eller vakta luckan är i praktiken ofta måltidsuppehåll eller ingen rast alls. Skriv vad du faktiskt fick göra. AV:s vägledning är att det är rimligt med paus ungefär varannan timme utöver rasterna – inte som en siffra att stämma klockan mot, men som motvikt mot pass som aldrig släpper.

Dygnsvila och veckovila

Huvudregeln är minst elva sammanhängande timmar fritt från arbete per 24-timmarsperiod (13 § ATL) och minst 36 sammanhängande timmar under varje sjudagarsperiod (14 §). Tillfällig avvikelse från dygnsvilan kräver särskilda förhållanden som inte kunnat förutses, och då ska motsvarande kompensationsledighet ges.

Kollektivavtal kan göra andra avsteg. Det är därför pappret på avtalet spelar roll när nattskiftet “bara är så här”. Ett schema som systematiskt holkar ur dygnsvilan är ett arbetsmiljöärende, inte en personlig svaghet. Koppla skyddsombud.

Jour och beredskap har egna regler i ATL. Jourrum är inte samma sak som att du sover med telefonen i soffan på stationen utan att rummet uppfyller kraven.

Pausutrymme, vilutrymme och jourrum

Arbetstidslagen säger när du ska kunna släppa arbetet. Föreskrifterna om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) säger var kroppen får återhämta sig.

• Pausutrymme (62 §): du ska kunna tillbringa pauser och väntetider på en plats med möjlighet till kortare återhämtning. Det ska finnas tillräckligt många sittplatser med ryggstöd. En hög i fikarummet utan stol är inte pausutrymme.
• Vilutrymme (63 §): det ska finnas, eller gå snabbt att ställa i ordning, ett lämpligt utrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila. Allmänna rådet: särskilt vilrum kan behövas när fler än 50 personer är sysselsatta samtidigt inom samma område. Toalett bör finnas i närheten.
• Jourrum (64–65 §§): den som har jour i ATL:s mening ska ha ett ostört enkelrum nära jourens huvudarbetsplats, med möjlighet att värma mat och med toalett och dusch i närheten.
• Matutrymme (60–61 §§): även den som äter medhavd mat ska kunna göra det under tillfredsställande förhållanden, med bord och stolar med ryggstöd, och nära kyl, uppvärmning och disk.

Ett vilutrymme som används som extra arkiv, omklädning eller chefens samtalsrum är inte tillgängligt. En brits bakom en skärm i korridoren är sällan ostörd liggande vila. Graviditet, nattarbete, värme, sjukdom och krävande pass är typiska skäl att faktiskt använda rummet – rätten att det finns är inte beroende av att du först blivit sjukskriven.

Vad du gör när rasten stryks eller rummet är låst

Ämne: Rast / dygnsvila / vilutrymme [datum]

Den [datum] arbetade jag [tider] utan rast / med måltidsuppehåll mot min vilja / utan tillgång till vilutrymme.

Schema: ...
Vad jag ombads göra under “rasten”: ...
Vilutrymme/pausutrymme: låst / används som förråd / saknas.

Jag begär:
1. att rasterna förläggs enligt 15 § ATL,
2. att vilutrymme enligt AFS 2023:12 63 § görs tillgängligt,
3. skriftligt besked till skyddsombud.

Kopia: skyddsombud / regionalt skyddsombud.

Det här är tillbud när utmattning, värme, kundvåld eller truckar är inne i bilden: rapportera som tillbud, inte bara som “schemaönskemål”. Se tillbud och skyddsombud. Om schemat används för att trycka ut dig: dokumentera och kränkande särbehandling.

Källor

Kontrollerad: 15 september 2026.

• Arbetstidslagen (1982:673)
• ATL 15–17 §§ rast, måltidsuppehåll och paus
• Arbetsmiljöverket: om arbetstidslagen
• AFS 2023:12 utformning av arbetsplatser (paus, vila, jour)

För dig som läser i stress

Guiden är tänkt som stöd när du redan har mycket runt huvudet. Du behöver inte läsa allt på en gång: börja med det avsnitt som matchar där du står idag och återkom när nästa steg blir aktuellt.

Ärenden med myndigheter blir sällan bättre av att du bär allt ensam. Be om hjälp från stödperson, jurist eller anhörig om du kan – särskilt innan beslut som har lång verkning.

Vanliga misstag som gör ärendet svårare

• Lita bara på muntliga löften utan kort skriftlig bekräftelse eller uppföljningsmejl.
• Vänta med att begära ut handlingar tills konflikten redan är låst – då blir det tyngre att visa vad som sagts.
• Skriva så långt och känslostyrt att myndigheten slutar svara på sakfrågan.
• Missa tidsfrister för omprövning eller överklagande för att beslutet inte lästes ordagrant.

Mini-checklista innan du lämnar guiden

1. Har jag datum, diarie-/ärendenummer och namn på den som handlägger (om du vet)?
2. Vet jag vilket nästa steg är: svara, begära ut, påminna, överklaga eller anmäla?
3. Har jag sparat mejl och bilagor på ett ställe där jag hittar dem om en vecka?