Rast, vila och paus: arbetstidslagens gränser för övertid, dygnsvila, raster och schema – och vad AFS 2023:12 kräver av vilorum

Du är här: På jobbet → Rast, vila och paus

Arbetstid är det område där flest arbetsgivare bryter mot lagen utan att någon reagerar, eftersom brotten sker i små portioner: tio minuter här, en struken rast där, ett pass som börjar 05.30 efter ett som slutade 22.00. Arbetstidslagen är också en av få arbetsrättsliga lagar med sanktionsavgifter som Arbetsmiljöverket kan ta ut direkt. Den här guiden ger dig gränserna med paragrafnummer så att du kan skriva dem i ett mejl.

Ordinarie arbetstid, övertid och mertid

• Ordinarie arbetstid: högst 40 timmar i veckan, eller i genomsnitt 40 timmar över högst fyra veckor när arbetet kräver det (5 §). Åttatimmarsdagen finns inte i lagen – bara veckotaket.
• Jourtid (du är på arbetsplatsen och väntar): högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 per månad (6 §). Jour räknas inte som ordinarie arbetstid men däremot in i 48-timmarstaket nedan.
• Övertid får tas ut när det finns särskilt behov: högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 per kalendermånad, och högst 200 timmar per kalenderår (8 §). Ytterligare 150 timmar extra övertid får tas ut vid särskilda skäl om situationen inte kunnat lösas på annat sätt (8 a §). Övertid som ständig bemanningslösning är inte “särskilt behov”.
• Mertid för deltidsanställda – tid upp till heltid – har samma tak på 200 timmar per år (10 §).
• Sammanlagd arbetstid inklusive övertid och jour får inte överstiga 48 timmar i veckan i genomsnitt under fyra månader (10 b §). Detta är EU-direktivets tak och kan inte avtalas bort.
• Nödfallsövertid vid olyckor och liknande får tas ut utöver taken, men facket ska underrättas (9 §).

Arbetstidslagen säger ingenting om ersättning för övertid, ob eller jour. Det bestäms i kollektivavtal och i ditt anställningsavtal. Utan avtal har du rätt till vanlig lön för tiden – inget mer. Läs kollektivavtal och anställningsbevis.

Rast, paus och måltidsuppehåll

Dygnsvila, veckovila och nattarbete

• Dygnsvila (13 §): minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod, och tiden midnatt–05 ska ingå. Avvikelse från elvatimmarsregeln får göras tillfälligtvis vid oförutsedda händelser, med motsvarande kompensationsledighet. Nattarbete får bedrivas om arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter kräver det.
• Nattarbetande (13 a §): den som normalt arbetar minst tre timmar av passet mellan 22 och 06 får inte arbeta mer än åtta timmar per 24-timmarsperiod i genomsnitt under fyra månader; vid särskilt riskfyllt eller ansträngande arbete gäller åtta timmar absolut.
• Veckovila (14 §): minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod, om möjligt på helgen. Beredskap där du ska kunna rycka in räknas inte som veckovila. Tillfällig avvikelse bara vid oförutsedda händelser, med kompensation.

Ett schema där kvällspasset slutar 22.00 och morgonpasset börjar 07.00 ger nio timmars vila och är olagligt utan kollektivavtalsstöd. Ett schema som systematiskt lägger arbete 23–06 utan att arbetets art kräver det är också det. I kommuner och regioner skärptes avtalen 2023 efter EU-kommissionens kritik: elva timmars dygnsvila gäller nu som huvudregel även där, och kombinationen arbetspass–jour–arbetspass är starkt begränsad. Har du ett schema som bryter mot detta: det är ett arbetsmiljöärende för skyddsombudet, inte en personlig svaghet.

Schema, besked och arbetsgivarens anteckningar

För din egen del: skriv upp faktiska arbetstider varje dag i en egen logg – start, slut, rast (och om du fick lämna), övertid, jour. En egen logg som förts löpande väger tungt mot arbetsgivarens rekonstruktion i efterhand, både i en lönetvist och i ett arbetsmiljöärende.

Vad kollektivavtal får ändra – och inte

Arbetstidslagen är i stora delar semidispositiv: genom kollektivavtal som slutits eller godkänts på central nivå får parterna avvika från reglerna om ordinarie arbetstid, jour, övertid, mertid, dygnsvila, nattarbete, veckovila, raster och besked om schema (3 §). Det är därför skiftscheman i industri, vård och transport ser ut som de gör – lagligt. Men avvikelserna får inte ge sämre villkor än EU:s arbetstidsdirektiv (3 § fjärde stycket): 48-timmarstaket i genomsnitt, elva timmars dygnsvila (med kompensationsvila om det frångås), 24 timmars veckovila och åtta timmars natt är golv som avtal inte kan gå under. Ett avtal som gör det är ogiltigt i den delen och kan ge skadestånd.

Två slutsatser. För det första: finns inget kollektivavtal gäller lagen rakt av, och arbetsgivaren kan inte hänvisa till “branschpraxis”. För det andra: finns kollektivavtal måste du läsa det – be om arbetstidskapitlet för din yrkesgrupp innan du hävdar att schemat är olagligt, och innan du accepterar att det är lagligt.

Pausutrymme, vilutrymme, jourrum och matutrymme

Arbetstidslagen säger när du ska kunna släppa arbetet. Föreskrifterna om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) säger var kroppen får återhämta sig. Kraven gäller alla arbetsplatser:

• Pausutrymme (62 §): pauser och väntetider ska kunna tillbringas på en plats med möjlighet till kortare återhämtning, med tillräckligt många sittplatser med ryggstöd. En pall i lagret är inte pausutrymme.
• Vilutrymme (63 §): det ska finnas, eller snabbt kunna ordnas, ett lämpligt utrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila, med toalett i närheten. Enligt de allmänna råden kan ett särskilt vilrum behövas när fler än 50 personer arbetar samtidigt inom samma område. Utrymmet ska vara tillgängligt – ett vilrum som används som förråd eller mötesrum är inte det.
• Jourrum (64–65 §§): den som har jour i arbetstidslagens mening ska ha ett ostört enkelrum nära arbetsplatsen med möjlighet att värma mat, samt toalett och dusch i närheten.
• Matutrymme (60–61 §§): även den som äter medhavd mat ska kunna göra det under tillfredsställande förhållanden, med bord och stolar med ryggstöd och nära kyl, uppvärmning och disk.

Rätten till vilutrymme är inte villkorad av att du först blivit sjuk. Graviditet, migrän, nattarbete, värme, krävande pass – alla är skäl att använda rummet. En arbetsgivare som säger “det behövs inte hos oss” ska visa var den liggande vilan i så fall kan ordnas snabbt.

När rasten stryks, schemat aldrig släpper eller rummet är låst

Till: [chef], kopia: [skyddsombud]
Ämne: Rast, dygnsvila och vilutrymme – begäran om åtgärd

Under perioden [datum–datum] har jag arbetat enligt bifogad logg. Av den framgår att
– jag den [datum] arbetade [x] timmar i följd utan rast (15 § arbetstidslagen),
– den tid som i schemat kallas rast i praktiken var måltidsuppehåll eftersom jag var tvungen att [bära larm / stanna kvar / svara i telefon]; sådan tid ska räknas som arbetstid (16 §),
– dygnsvilan mellan passen den [datum] och [datum] var [x] timmar (13 §),
– vilutrymme enligt 63 § AFS 2023:12 [saknas / är låst / används som förråd].

Jag begär
1. att rasterna förläggs så att jag inte arbetar mer än fem timmar i följd och att rasternas längd och förläggning anges i förväg,
2. att tid som varit måltidsuppehåll ersätts som arbetstid för perioden,
3. att schemat ändras så att dygnsvila om elva timmar och veckovila om 36 timmar uppfylls, eller att arbetsgivaren anger vilket kollektivavtal som medger avvikelse,
4. att vilutrymme för ostörd liggande vila görs tillgängligt,
5. utdrag ur arbetsgivarens anteckningar om min övertid, mertid och jourtid (11 §).

Svar önskas senast [datum]. Kopia går till skyddsombud.

[Namn, datum]

Pappren i anställningen och vilket avtal som styr: kollektivavtal och anställningsbevis. Tillbud och ombud: skyddsombud och tillbud. Om schemat används för att trycka ut just dig: kränkande särbehandling och dokumentera.

Källor

• Arbetstidslagen (1982:673) – 3, 5–12 §§ arbetstid och anteckningar
• Arbetstidslagen 13–14 §§ dygnsvila, nattarbete och veckovila
• Arbetstidslagen 15–17 §§ rast, måltidsuppehåll och paus
• Arbetsmiljöverket: om arbetstidslagen och tillsyn
• AFS 2023:12 utformning av arbetsplatser 60–65 §§ (mat-, paus-, vil- och jourutrymme)
• Arbetstidsdirektivet 2003/88/EG
• Arbetsmiljölagen 6 kap. 6 a § – skyddsombudets begäran

Guiden är allmän information om gällande regler, inte rådgivning i ditt ärende. Kollektivavtal kan avvika från lagen på flera punkter. Rättsläget kontrollerat 25 september 2026.

För dig som läser i stress

Guiden är tänkt som stöd när du redan har mycket runt huvudet. Du behöver inte läsa allt på en gång: börja med det avsnitt som matchar där du står idag och återkom när nästa steg blir aktuellt.

Ärenden med myndigheter blir sällan bättre av att du bär allt ensam. Be om hjälp från stödperson, jurist eller anhörig om du kan – särskilt innan beslut som har lång verkning.

Vanliga misstag som gör ärendet svårare

• Lita bara på muntliga löften utan kort skriftlig bekräftelse eller uppföljningsmejl.
• Vänta med att begära ut handlingar tills konflikten redan är låst – då blir det tyngre att visa vad som sagts.
• Skriva så långt och känslostyrt att myndigheten slutar svara på sakfrågan.
• Missa tidsfrister för omprövning eller överklagande för att beslutet inte lästes ordagrant.

Mini-checklista innan du lämnar guiden

1. Har jag datum, diarie-/ärendenummer och namn på den som handlägger (om du vet)?
2. Vet jag vilket nästa steg är: svara, begära ut, påminna, överklaga eller anmäla?
3. Har jag sparat mejl och bilagor på ett ställe där jag hittar dem om en vecka?