Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.
Kort svar: Från den 1 juli 2026 gäller lagen (2026:806) om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får använda tekniken när det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person i särskilt allvarliga situationer. Huvudregeln är tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall får användningen påbörjas, men tillstånd måste sökas inom 24 timmar. Varje användning ska anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
Det här är inte samma sak som att polisen “filmar på stan”. Det handlar om automatiserad biometrisk fjärridentifiering i realtid – systemet jämför ansikten i kameraströmmar mot referensbilder. Guiden hör till Polisen och hör ihop med Palantir-granskningen och kamerabevakning efter 2025.
När får AI-ansiktsigenkänning användas?
Enligt regeringens proposition Prop. 2025/26:150 och lagen (2026:806) får tekniken användas om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person:
- som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller viss människoexploatering, eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott
- om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet
- som skäligen kan misstänkas ha begått visst allvarligt brott (bland annat brott med minst fyra års fängelse i straffskalan, kopplat till AI-förordningens bilaga) i syfte att utreda eller lagföra
- som dömts för sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden
Viktigt: Det är inte en fri “ansiktsskanning av alla på gatan” i lagens mening. Användningen ska vara avgränsad till person, plats och tid – och proportionerlig.
Tillstånd, brådska och tidsgränser
- Huvudregel: tillstånd från åklagare eller domstol beroende på syfte (förebygga/verkställa respektive utreda/lagföra).
- Fara i dröjsmål: användningen får påbörjas utan föregående tillstånd, men ansökan ska göras senast inom 24 timmar.
- Avgränsning: tillståndet ska knytas till viss person, område och period. Maximal giltighetstid anges i lagstiftningen (högst en månad per beslut enligt propositionens upplägg).
- Mänsklig kontroll: EU:s AI-förordning kräver att negativa rättsliga följder inte fattas enbart utifrån systemets träff. En människa måste bedöma resultatet.
IMY-anmälan och underrättelse
Förordning (2026:815) kompletterar lagen. Bland annat ska varje användning anmälas till IMY. Det finns också regler om underrättelse om att tekniken har använts – med uppgifter om syfte, tid och område.
Underrättelse betyder inte att du automatiskt får se kamerabilder eller algoritmens träfflista. Sekretess i förundersökning kan begränsa vad som lämnas ut. Men underrättelse- och anmälningskedjan är viktiga spår för tillsyn och för dig som vill begära ut handlingar senare.
Hur hänger kameror och AI ihop?
Polisen har byggt ut allmän kamerabevakning kraftigt. I juni 2026 meddelade Polismyndigheten att man testar system för ansiktsigenkänning med filmmaterial från den nationella kameraplattformen. Det visar kedjan:
- kameror på allmän plats samlar bild
- AI kan i realtid matcha ansikten mot referenser
- polisen får ett verktyg för att hitta en utpekad person snabbare
Kamerareformen från 1 april 2025 gjorde det enklare att sätta upp bevakning i offentlig verksamhet. Realtids-AI gör kamerorna mer “aktiva”. Läs kamerabevakning utan tillstånd.
Från Clearview till laglig realtids-AI
2021 konstaterade IMY att Polismyndighetens användning av Clearview AI saknade lagstöd enligt brottsdatalagen. Den nya lagen skapar just ett uttryckligt lagstöd för vissa realtidssituationer – men det är inte en fribiljett till samma typ av massinsamling som Clearview kritiserades för.
Sverige hänvisar också till undantaget i EU:s AI-förordning för biometrisk fjärridentifiering i realtid i brottsbekämpning under strikta villkor. Det betyder att svensk lag och EU-rätt måste läsas tillsammans.
Vad du kan göra som enskild
- Dokumentera tid, plats och händelse om du misstänker att du identifierats via kamera/AI i samband med ett ingripande. Se dokumentera polisinsats.
- Begär ut handlingar så långt sekretessen tillåter: beslut, diarienummer, underlag. Se begär ut myndighetshandlingar.
- Fråga vilket underlag som motiverade identifikationen – människa, vittne, kamera, AI-träff eller kombination.
- IMY vid misstanke om olaglig personuppgiftsbehandling; JO vid handläggningsfel. Se JO-anmälan.
- Kontrollera register om felaktiga kopplingar sprids. Se olovlig registerslagning och spaningsregister.
FAQ
Får polisen skanna alla ansikten på en tågstation?
Lagen är byggd kring lokalisering/identifiering av en viss person under strikta syften och tillstånd – inte fri massövervakning. I praktiken kan kameraströmmar ändå analyseras när ett tillstånd gäller för ett område.
Är det samma sak som Palantir?
Nej. Palantir handlar om analysplattformar. Ansiktsigenkänning i realtid är ett särskilt biometriskt verktyg med egen lag. De hör till samma bredare utveckling av datadriven polisverksamhet.
Vad hände den 1 juli 2026?
Lagen (2026:806) och kompletterande förordning (2026:815) trädde i kraft.
Kan jag få veta om mitt ansikte matchades?
Ibland via underrättelse eller begäran om handlingar, men sekretess kan begränsa. Begär ändå skriftligt och spara diarienummer.
