Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.
Kort svar: En myndighetsanställd får normalt bara slå i register när det behövs för en faktisk arbetsuppgift. Söker någon utan skäl – av nyfikenhet, för en vän eller i privata syften – kan det röra sig om dataintrång. Det gäller polis, socialtjänst, vård och andra registerinnehavare.
Problemet är att du sällan får veta det direkt. Därför handlar den här guiden om tecken, metod och vad du kan göra när misstanken uppstår.
Vad är olovlig registerslagning?
Registerslagning är när någon med teknisk åtkomst söker personuppgifter i ett system. Det är tillåtet när det behövs för tjänsteutövning. Det är olovligt när sökningen sker utan sådant behov – till exempel för privat nyfikenhet, för en bekants räkning eller för att kontrollera närstående utan ärendekoppling.
Högsta domstolen har i NJA 2014 s. 221 slagit fast att polis som söker i system trots att det inte behövs för arbetsuppgiften kan dömas för dataintrång. Behörighet att logga in räcker inte.
Tecken på att något kan vara fel
- Du får reda på uppgifter som myndigheten ”borde” ha varit okunnig om utan ditt samtycke.
- En handläggare refererar till information som aldrig nämnts i ditt ärende.
- Du misstänker att någon utanför myndigheten vet detaljer från polis-, social- eller journalregister.
- Du har varit i skyddat boende eller sekretessmarkerat ärende och information läcker ändå.
- Myndigheten kan inte förklara vilken laglig grund en uppgift bygger på.
Tecken är inte bevis – men de är skäl att begära loggar och skriftlighet.
Polisens register
Polisens system innehåller bland annat personuppgifter, fordonsuppgifter, händelserapporter och spaningsregister. Enstaka fall som Skaraborgsfallet 2026 visar hur privat beställning av slagningar kan upptäckas genom avvikande loggmönster – men många olovliga sökningar upptäcks sent eller aldrig av den enskilde.
Du kan begära registerutdrag där lagen ger rätt till det och fråga om incidentutredning har gjorts. Läs även om polisens spaningsregister och integritet mot myndigheter 2026.
Socialtjänst och vård
Socialtjänsten har liknande problem. En anställd kan dömas för att ha läst journaler utan behörighet, och kommuner har avskedat personal efter massiv läsning i andras ärenden. Inom vården gäller patientdatalagen och loggning av åtkomst.
10 § lagen (2001:454) kräver begränsad behörighet, dokumentation och systematisk kontroll av obehörig åtkomst inom socialtjänsten.
Vad du kan göra – steg för steg
- Skriv en tidslinje med datum, vem som sagt vad och vilka uppgifter som läckt.
- Begär ut loggar och registerutdrag skriftligt – se begära ut myndighetshandlingar.
- Fråga om incidentutredning har gjorts och be om diarienummer.
- Anmäl till IMY vid personuppgiftsbrott och till JO vid myndighetsmisskötsel – se JO-anmälan.
- Överväg polisanmälan vid allvarliga misstankar om dataintrång.
- Be om rättelse om felaktiga uppgifter spridits internt – se rätta felaktiga uppgifter.
FAQ
Hur vet jag om någon slagit i register om mig?
Du får sällan veta det direkt. Begär loggar, registerutdrag och skriftlig beskrivning av vilka system som använts i ditt ärende.
Är det brott om en polis slagit privat?
Ja, det kan vara dataintrång även utan att uppgifterna sprids vidare.
Kan socialsekreterare läsa vad som helst?
Nej. Åtkomst ska vara begränsad till det som behövs för aktuell arbetsuppgift.
Vad händer om myndigheten nekar loggar?
Be om skriftligt beslut och överväg JO, IMY eller begäran om partsinsyn enligt gällande regler.
