Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.
Sammanfattning: Dagens ETC uppger att Polismyndigheten använder Palantirs analysplattform. Regeringen svarar i riksdagen att Polismyndigheten själv avgör vilka IT-tjänster den använder och att regeringen inte godkänner eller får särskild information om sådana val. Samtidigt är Palantir ett av världens mest kontroversiella teknikbolag: byggt för underrättelseanalys, nära kopplat till militära och polisiära kunder, strategisk partner till Israels försvarsdepartement och utpekat i en FN-rapport om företag som påstås tjäna på ockupation och krigföring i Gaza.
Det här är därför inte en vanlig fråga om upphandling. Om svensk polis använder Palantir handlar det om vem som får bygga infrastrukturen för statens mest känsliga analys: vilka personer kopplas ihop, vilka mönster anses misstänkta, vilka riskprofiler skapas och hur kan en enskild människa förstå eller bemöta det som systemet hjälper myndigheten att se?
Palantir och svenska polisen – vad vi vet
Sökningar som palantir polisen och palantir svenska polisen leder ofta till samma kärnfråga: använder Polismyndigheten Palantirs analysplattform, och i så fall till vad? Dagens ETC har rapporterat att svensk polis använder Palantir. I riksdagen har frågan ställts skriftligt och besvarats med att Polismyndigheten själv avgör vilka IT-tjänster den använder.
Polisen har enligt rapporteringen inte redovisat öppet vilka datakällor som kopplas, hur länge uppgifter lagras eller vilka automatiserade analyser som görs. Det är den luckan den här granskningen fyller: inte som teknisk manual, utan som medborgarperspektiv på makt, integritet och demokratisk kontroll.
Källkritisk utgångspunkt
Den här artikeln redogör för anklagelser, ekonomiska kopplingar och integritetsrisker. Palantir är inte dömt för krigsbrott. Bolaget bestrider centrala påståenden i kritiken och skriver i sitt svar till FN:s specialrapportör att det inte tillhandahåller övervakningstjänster, inte stödjer prediktivt polisarbete och inte är inblandat i de israeliska målidentifieringssystem som brukar nämnas i debatten, däribland Lavender och Gospel.
Samtidigt är det just kombinationen av allvarliga anklagelser, militär användning, svag insyn och enorm datakapacitet som gör frågan relevant för svenska medborgare. När samma typ av plattform används i brottsbekämpning räcker det inte att fråga om leverantören säger sig följa lagen. Man måste också fråga vem som kontrollerar verktyget, vilken offentlig insyn som finns och vilka fel som kan få konsekvenser för enskilda.
Vad är det som har hänt?
Dagens ETC rapporterar att svensk polis använder Palantirs plattform och att samarbetet ska ha pågått i flera år. Artikeln beskriver hur Polismyndigheten inte svarar öppet på centrala frågor, samtidigt som tidningen pekar på digitala spår som enligt dem visar användning.
Efter avslöjandet ställdes en skriftlig fråga i riksdagen om polisens användning av analys- och underrättelseverktyg. I svaret skriver justitieministern att Polismyndigheten själv avgör vilka IT-tjänster myndigheten använder, och att regeringen inte godkänner eller får särskild information om detta.
Det svaret är formellt begripligt men politiskt otillräckligt. En myndighet måste kunna köpa IT. Men när IT-systemet är ett avancerat analysverktyg från ett bolag med djupa band till militär, underrättelsetjänster och krigföring, blir frågan större än myndighetens inköpsrutin. Det blir en fråga om demokratisk kontroll.
Kommande rättsligt spår 2026: AI-ansiktsigenkänning i realtid
Parallellt med debatten om Palantir och analysplattformar föreslår regeringen en ny lag om polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Enligt Prop. 2025/26:150 ska tekniken få användas när det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera vissa personer i situationer som rör allvarlig brottslighet, försvunna personer eller verkställighet av straff. Användningen ska vara proportionerlig och normalt kräva tillstånd från åklagare eller domstol.
Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Det är inte samma sak som Palantirfrågan, men det visar samma större rörelse: polisen får fler datadrivna verktyg, och den enskilde får ett större behov av att kunna fråga vilket underlag, vilken analys och vilka register som faktiskt påverkat ett ingripande eller beslut. Läs även vår granskning av polisens spaningsregister och grupperingar som zigenare/kringresande, där tillsyn redan tidigare visat hur registerkvalitet påverkar integriteten.
Vad är Palantir?
Palantir är ett amerikanskt data- och AI-bolag vars kärnprodukt är att samla, strukturera och analysera stora mängder information. Bolagets plattformar, ofta beskrivna genom produkter som Gotham, Foundry och AIP, används för att göra data sökbar, koppla ihop personer och händelser, visualisera nätverk och ge beslutsstöd i komplexa miljöer.
I ett vanligt företag kan det handla om logistik, försörjningskedjor eller riskhantering. I polis-, försvars- och underrättelsemiljöer är användningen känsligare. Där kan samma teknik hjälpa till att analysera brottsmisstankar, underrättelseinformation, geografiska mönster, tips, fordon, telefonnummer, relationer och historiska register. Ju fler källor som kopplas ihop, desto större blir makten över människors digitala avtryck.
Vilka ligger bakom Palantir?
Palantir grundades i början av 2000-talet i kretsen runt PayPal och Silicon Valley. I Palantirs egen börsregistrering hos amerikanska SEC pekas Alexander Karp, Stephen Cohen och Peter Thiel ut som bolagets "Founders", med ett särskilt upplägg för röstkontroll. I bredare bolagshistorik nämns även Joe Lonsdale och Nathan Gettings som del av grundargruppen.
Peter Thiel är den mest politiskt laddade profilen: PayPal-medgrundare, tidig Facebook-investerare och en inflytelserik konservativ/libertariansk techfinansiär. Alex Karp är Palantirs vd och den offentliga rösten som försvarar bolagets roll i västerländsk säkerhets- och försvarspolitik. Stephen Cohen har varit central i bolagets tekniska och organisatoriska kontrollstruktur.
Palantirs börsregistrering visar också varför bolaget inte bara bör förstås som ett vanligt börsbolag. Grundarnas röststruktur kan enligt registreringen ge dem mycket stark kontroll över bolagets riktning även när vanliga aktieägare äger aktier. Det är viktigt när bolaget säljer samhällskritisk teknik till stater: frågan är inte bara vad kunderna köper, utan också vilka värderingar och strategiska intressen som formar produkten.
Underrättelserötterna
Palantir växte fram efter 11 september-attackerna och byggde sin identitet kring nationell säkerhet, terrorbekämpning och underrättelseanalys. En presentation om In-Q-Tel som strategisk investerare för CIA nämner Palantir som exempel på bolag som In-Q-Tel investerat i och fört in i underrättelsemiljön. Det betyder inte att Palantir är "CIA" i juridisk mening, men det säger mycket om bolagets ursprungliga marknad: staten, underrättelsevärlden och säkerhetsapparaten.
Den bakgrunden är avgörande för den svenska debatten. Ett system som är byggt för att hjälpa säkerhetsmyndigheter att hitta mönster i stora datamängder kan vara effektivt. Men effektiviteten är också riskens kärna. När mönsteranalys flyttas in i vanlig polisverksamhet kan gränsen mellan konkret brottsmisstanke och bred social kartläggning bli svår att se.
Israelkopplingen och Gaza-kritiken
Palantir är inte ett israeliskt bolag. Det är ett amerikanskt bolag. Men Israelkopplingen är central. I januari 2024 rapporterade Bloomberg, i en artikel som Palantir själv återpublicerar, att Palantir och Israels försvarsdepartement ingått ett strategiskt partnerskap för teknik till "war-related missions". Avtalet följde på ett möte i Tel Aviv mellan israeliska försvarsföreträdare och Palantirs medgrundare Peter Thiel och Alex Karp. Palantir höll också ett styrelsemöte i Tel Aviv för att markera solidaritet med Israel efter Hamas attack den 7 oktober 2023.
Detta är en ovanligt tydlig politisk och militär positionering från ett teknikbolag. Den gör det omöjligt att beskriva Palantir som en neutral mjukvaruleverantör utan vidare. Bolaget säljer verktyg, men verktygen säljs in i krig, underrättelsearbete och statsapparater där besluten kan handla om liv, frihet och massövervakning.
Anklagelserna om krigsbrott och folkrättsbrott
Den hårdaste kritiken gäller Palantirs påstådda roll i Israels krigföring i Gaza och i det bredare systemet av ockupation och kontroll av palestinier. FN:s specialrapportör Francesca Albanese publicerade 2025 rapporten "From economy of occupation to economy of genocide". Rapporten beskriver en företagsapparat som enligt specialrapportören tjänar på och möjliggör ockupation, apartheid och folkmord. Palantir nämns i den offentliga rapporteringen som ett av de bolag vars teknik och stöd till Israel granskas.
Al Jazeera sammanfattar rapporten och skriver att Palantir enligt rapporten ska ha utökat sitt stöd till den israeliska militären efter oktober 2023. Artikeln beskriver att det finns "reasonable grounds" att tro att bolaget tillhandahållit teknik för automatiserad prediktiv analys och beslutsstöd på slagfältet. I samma diskussion nämns AI-system som Lavender, Gospel och Where's Daddy?, vilka i internationell rapportering kopplats till målidentifiering och attacker i Gaza.
Det är här Palantirs eget bestridande är viktigt. I sitt svar till FN skriver bolaget att det inte tillhandahållit tekniken för Lavender eller Gospel, inte är inblandat i dessa system och inte stödjer prediktiva polisflöden. Palantir framställer i stället sitt arbete som lagligt försvars- och säkerhetsstöd till en allierad stat.
Den juridiska frågan är därför inte avgjord genom en tidningsrubrik. Men den demokratiska frågan kvarstår: ska svensk polis använda analysinfrastruktur från ett bolag vars produkter och ledning är så nära kopplade till en krigföring som är föremål för anklagelser om folkrättsbrott, krigsbrott och folkmord?
De ekonomiska kopplingarna: vem tjänar på Palantir?
Palantir är ett börsnoterat bolag. Det betyder att statliga kontrakt, militära avtal och polisupphandlingar inte bara är teknikfrågor. De är intäktsflöden som påverkar aktiekurs, investerare och förmögenheter. Ju mer stater köper datadriven säkerhetsteknik, desto mer värdefull blir infrastrukturen för dem som äger bolaget.
Den svenska kopplingen är tydlig genom pensionskapitalet. SVT rapporterar att svenska AP-fonder haft stora innehav i Palantir. Enligt SVT hade Sjunde AP-fonden 3 034 437 aktier i Palantir per 30 juni 2025, motsvarande cirka 3,94 miljarder kronor, medan AP1, AP2, AP3 och AP4 också hade innehav vid sin senaste redovisning. SVT skriver att AP7:s aktiepost hade stigit från 389 miljoner kronor i oktober 2023 till 4,8 miljarder kronor i mitten av augusti 2025.
Det innebär att svenska pensionssparare indirekt kan vara ekonomiskt exponerade mot ett bolag som anklagas för att bidra till allvarliga människorättskränkningar i Gaza. Det betyder inte att varje pensionssparare har valt Palantir. Tvärtom är poängen att exponeringen ofta sker genom indexfonder och institutionella placeringsbeslut långt från den enskildes kontroll.
På global nivå pekar rapporteringen om FN-rapporten också ut kapitaljättar som BlackRock och Vanguard som stora institutionella investerare i flera av de företag som nämns, däribland Palantir. När sådana ägare tjänar på kursuppgångar blir krigsteknik, övervakningsinfrastruktur och datadrivna statliga kontrakt en del av ett större finansiellt ekosystem.
Affärsmodellen: säkerhet som marknad
Palantirs affärsmodell bygger på att svåra samhällsproblem översätts till dataproblem: terrorhot, organiserad brottslighet, migration, gränskontroll, militär logistik, sjukvård, bedrägerier och offentlig förvaltning. Det finns situationer där sådan teknik kan ge verklig nytta. Men modellen skapar också ett starkt incitament att fler offentliga problem ska lösas genom mer datainsamling, mer analys och mer centraliserad teknisk kontroll.
När polisen köper den typen av system uppstår en risk för funktionsglidning. Ett verktyg som först används i grov organiserad brottslighet kan senare användas i bredare underrättelsearbete. Datakällor som först verkar avgränsade kan kopplas ihop med fler register. Analys som först är beslutsstöd kan i praktiken bli styrande, eftersom människor tenderar att lita på system som presenteras som avancerade och objektiva.
Integritetsrisken: profilering utan begriplig motivering
Den största faran är inte nödvändigtvis att en polis manuellt läser en uppgift om dig. Den större faran är att systemet kan hjälpa myndigheten att skapa mönster: vem som känner vem, vilka adresser som återkommer, vilka fordon eller telefonnummer som kopplas ihop, vilka personer som bör prioriteras och vilka miljöer som anses riskfyllda.
Om analysen blir fel kan konsekvensen ändå bli verklig: fler kontroller, hårdare bedömningar, svårare kontakt med myndigheter eller att en person indirekt behandlas som risk utan att få veta varför. Det är särskilt problematiskt om systemet används i underrättelsearbete där insynen för den enskilde redan är begränsad.
Detta är kärnan i den svenska rättssäkerhetsfrågan. En person kan drabbas av myndighetsåtgärder utan att det finns ett enda tydligt felaktigt beslut att överklaga. I stället kan personen stegvis bli föremål för mer uppmärksamhet, fler kontroller eller mer misstänksam handläggning. Om grunden är en nätverksanalys, ett sammanträffande eller ett felaktigt registerantagande blir det mycket svårt att försvara sig.
Risk för diskriminering och kollektiv misstanke
System som bygger på mönsteranalys riskerar att förstärka befintliga prioriteringar. Om vissa bostadsområden, familjenamn, föreningar, migrationsbakgrunder eller sociala nätverk redan är mer kontrollerade, kommer det också finnas mer data om dem. Mer data kan sedan användas som argument för mer kontroll. På så sätt kan övervakning skapa sin egen bevisning.
Det betyder inte att varje enskild analys är diskriminerande. Men det betyder att en demokratisk stat måste kunna visa hur den motverkar sådana effekter. Vilka felmarginaler finns? Hur testas systemet? Vem granskar urvalen? Hur upptäcks om vissa grupper oftare flaggas utan saklig grund?
Regeringens svar lämnar ett demokratiskt tomrum
Justitieministerns riksdagssvar betonar brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt Integritetsskyddsmyndighetens roll. Det är viktigt, men det besvarar inte de mest konkreta frågorna: vilka datakällor kopplas ihop, var lagras uppgifter, vilka leverantörer får teknisk åtkomst, vilka automatiserade analyser görs och hur granskas träffsäkerheten?
När regeringen säger att detta är myndighetens egen upphandling uppstår ett ansvarsglapp. Enskilda polisbeslut kan granskas i efterhand, men samhällsfrågan är större: ska en svensk myndighet kunna införa analysverktyg med mycket stor integritetspåverkan utan tydlig offentlig redovisning av risker, begränsningar och kontrollmekanismer?
Det är dessutom skillnad på juridisk tillsyn i efterhand och demokratisk insyn i förväg. Om ett system redan har blivit centralt i myndighetens arbete kan det vara mycket svårt att backa. Då riskerar tekniken att skapa fakta på marken: polisen organiserar sitt arbete runt plattformen, utbildar personal i den, bygger processer kring den och gör sig beroende av leverantören.
Vad polisen borde redovisa
Om Polismyndigheten använder Palantir bör myndigheten åtminstone kunna redovisa följande utan att avslöja operativa hemligheter:
- Vilka produkter som används: Är det Gotham, Foundry, AIP eller någon annan Palantir-lösning?
- Vilka ändamål som omfattas: Är användningen begränsad till viss grov brottslighet, underrättelsearbete, analysstöd eller bredare ärendehantering?
- Vilka datakällor som kopplas ihop: Register, tips, öppna källor, geografiska data, kommunikationsdata, beslag, underrättelseuppgifter eller annat?
- Var data lagras: I Sverige, inom EU, i polisens egen miljö eller i leverantörsnära moln- eller driftmiljöer?
- Vilken åtkomst leverantören har: Kan Palantir-personal se data, metadata, loggar, modellresultat eller driftinformation?
- Hur automatisering begränsas: Finns uttryckliga förbud mot automatiserade beslut, prediktiv riskklassning eller biometriska kopplingar?
- Hur fel upptäcks: Finns rutiner för att korrigera felaktiga kopplingar, felaktiga personuppgifter och missvisande nätverksanalyser?
Vad borde krävas?
- Öppen redovisning av ändamål: Polisen bör redovisa vilka typer av ärenden systemet används för och vilka typer av analys det inte får användas till.
- Dataskyddsbedömning: Integritetsrisker, datakällor, lagring, åtkomst och gallring bör beskrivas i en konsekvensbedömning som kan granskas.
- Leverantörsinsyn: Det bör vara tydligt om data lagras i Sverige, inom EU eller på annat sätt, och vilken teknisk åtkomst leverantören har.
- Spårbarhet: Det måste gå att i efterhand se vem som sökt, vilka datakällor som använts och om analysen påverkat ett beslut.
- Oberoende kontroll: IMY, JO och riksdagens kontrollmakt behöver kunna granska tekniken i praktiken, inte bara regelverket på pappret.
- Etisk leverantörsprövning: Staten bör väga in allvarliga människorättsanklagelser och militära kopplingar när leverantörer får bygga kritisk analysinfrastruktur.
- Rätt till begriplig förklaring: Om en analys påverkar ett ingripande, beslut eller registerbedömning bör den enskilde i efterhand kunna få en konkret förklaring så långt sekretessen tillåter.
Om du misstänker att felaktiga uppgifter påverkar dig
Som privatperson kan det vara svårt att få insyn i brottsbekämpande behandling av personuppgifter, särskilt om sekretess eller pågående underrättelsearbete åberopas. Men du kan fortfarande arbeta metodiskt: begär ut handlingar när det finns ett konkret ärende, be myndigheten precisera vilka uppgifter som ligger till grund för ett beslut, dokumentera kontakter och överväg klagomål till IMY eller JO när insyn vägras utan begriplig motivering.
Det viktigaste är att inte behandla AI-analys som magi. Ett system som bygger på mänskliga register, tips och antaganden kan också förstärka mänskliga fel. Därför måste varje myndighetsbeslut som påverkar dig kunna förklaras med konkreta omständigheter, inte med en svart låda.
Praktiskt bör du spara datum, diarienummer, mejl, beslut, kallelser och anteckningar. Om en myndighet antyder att det finns uppgifter om dig men vägrar förklara vad uppgifterna består av, be om ett skriftligt besked och en hänvisning till lagstödet för sekretessen. Det skapar ett underlag för senare prövning, även när du inte får ut allt direkt.
FAQ: Palantir och polisen
Vad är Palantir?
Palantir är ett amerikanskt data- och AI-bolag som samlar, strukturerar och analyserar stora datamängder. Plattformarna används inom försvar, underrättelsetjänster, polis och offentlig förvaltning.
Vad är Palantir för polis?
För polis kan systemet användas för att koppla ihop tips, register, händelser, relationer och andra datakällor till beslutsstöd och mönsteranalys. Exakt hur svensk polis använder det är inte fullt redovisat offentligt.
Varför är Palantir kontroversiellt?
Bolaget har band till militär användning, underrättelseanalys och – enligt internationell kritik – teknikleveranser kopplade till krigföring i Gaza. Svenska AP-fonder har haft stora innehav, vilket SVT rapporterat.
Vilka svenska myndigheter använder Palantir?
Offentlig rapportering har främst kopplat Palantir till Polismyndigheten. Regeringens svar i riksdagen pekar på att myndigheten själv väljer IT-leverantörer utan särskild regeringsgodkännandeprocess.
Vad kan jag göra som medborgare?
Begär ut handlingar där det är möjligt, följ riksdebatten, och läs våra guider om integritet mot myndigheter och polisens register.
Källor
- Dagens ETC: Polisens hemliga samarbete med spionbolaget Palantir
- Sveriges riksdag: Polisens användning av analys- och underrättelseverktyg
- SVT: AP-fonder har miljarder i bolag som anklagas för brott i Gaza
- OHCHR: From economy of occupation to economy of genocide
- Al Jazeera: UN report lists companies complicit in Israel's "genocide"
- Bloomberg/Palantir reprint: Palantir and Israel strategic partnership for battle tech
- Palantir: Response to UN Special Rapporteur letter
- SEC: Palantir Form S-1 registration statement
- National Academies: In-Q-Tel, Strategic Investor for the CIA




