Lojalitetsplikt: vad den faktiskt kräver, vad den inte kan kräva och hur du svarar när den används mot dig

Du är här: På jobbet → Lojalitetsplikt

“Illojal” är det ord chefer använder när “olaglig” inte passar. Det låter tungt och saknar definition, vilket gör det användbart. Den här guiden ger dig definitionen tillbaka: vad plikten består av, var praxis dragit gränsen och hur du tvingar arbetsgivaren att peka på vilken skyldighet du brutit mot, i stället för på ordet.

Vad lojalitetsplikten innehåller

Arbetsdomstolen har beskrivit den anställdes lojalitetsplikt som att “inte skada arbetsgivaren” och att avstå från handlingar som är ägnade att skada (bland annat AD 1994 nr 79, AD 1993 nr 18). I praktiken består den av fem delar med olika tyngd:

• Tystnadsplikt om företagshemligheter – lagreglerad, se nedan.
• Förbud mot konkurrerande verksamhet under anställningen – att starta eget eller arbeta för en konkurrent på ett sätt som tar kunder, uppdrag eller kunskap från arbetsgivaren.
• Förbud mot att skada arbetsgivarens anseende genom grovt osanna, kränkande eller uppmanande uttalanden – inte genom kritik.
• Upplysningsplikt – du ska tala om för arbetsgivaren när något allvarligt hotar verksamheten, till exempel att en kollega stjäl eller att en maskin är farlig. Den här delen glöms ofta, men den är också det som gör intern rapportering till det lojala alternativet.
• Vandel i förtroendeställning – ju högre befattning, desto mer krävs. En VD får inte det en lagerarbetare får.

Plikten gäller inom anställningen och sådant på fritiden som direkt slår mot arbetsgivaren. Vad du gör i övrigt på din fritid är inte arbetsgivarens sak.

Företagshemligheter – lagen, inte chefens känsla

Under anställningen är du skadeståndsskyldig om du uppsåtligen eller av oaktsamhet röjer eller utnyttjar en företagshemlighet du fått del av i arbetet (7 §). Efter anställningen gäller skadeståndsansvaret bara om det finns synnerliga skäl – typiskt att du tog med dig dokument i syfte att utnyttja dem (7 § andra stycket). Straffansvar (företagsspioneri, olovlig befattning) kräver att du berett dig tillgång olovligen eller tagit dokument; att minnas är inte brott. Din huvudkunskap följer med dig.

Sidojobb, bisyssla och konkurrens

Konkurrens är den skarpa gränsen. Att under anställningen registrera ett bolag i samma bransch, kontakta arbetsgivarens kunder för egen räkning eller förbereda en övergång genom att kopiera material har Arbetsdomstolen upprepade gånger sett som grund för avsked. Att planera att starta eget efter anställningen, söka jobb hos konkurrent eller ta anställning där efter uppsägningstiden är däremot tillåtet – om det inte finns en giltig konkurrensklausul.

För offentligt anställda finns dessutom bisyssleregler i lagen om offentlig anställning (förtroendeskadlig bisyssla, 7 §) och i kollektivavtal (arbetshindrande och konkurrerande bisyssla). Läs offentlig anställd.

Kritikrätten är en del av bilden

Arbetsdomstolen har slagit fast att arbetstagare har en vidsträckt rätt att kritisera arbetsgivaren och ifrågasätta dess beslut (AD 1982 nr 110, AD 1994 nr 79). Kritik – även hård, även offentlig – blir illojal först när den är grovt osann, framförs på ett sätt som är ägnat att skada utan sakligt syfte, eller när du samtidigt uppmanar till bojkott av arbetsgivaren. Domstolen har vägt in om du först försökt internt när kritiken rör interna förhållanden, men det kravet viker när det handlar om brott, fara eller allvarliga missförhållanden av allmänt intresse – där skyddar visselblåsarlagen extern rapportering direkt (4 kap. 7 § lagen 2021:890).

Facklig kritik har ett särskilt skydd. Det du säger på ett fackmöte, i förhandling eller i egenskap av facklig företrädare kan inte behandlas som illojalitet mot arbetsgivaren; det är föreningsrätten (7–8 §§ MBL) och förtroendemannalagen som gäller.

Vad lojalitetsplikten inte kan kräva

• Tystnad om brott och missförhållanden. Visselblåsarlagen ger skydd mot repressalier vid rapportering internt, till myndighet och i vissa fall offentligt (3 kap.). Avtal som inskränker skyddet är ogiltiga (1 kap. 4 §).
• Att du avstår från att anmäla till myndighet – Arbetsmiljöverket, DO, IMY, IVO, Skatteverket, polisen. En anmälan i god tro är aldrig illojal.
• Att du inte kontaktar facket eller berättar för facket vad som händer. Skyddas av föreningsrätten och uttryckligen av 3 kap. 2 § visselblåsarlagen (samråd med arbetstagarorganisation).
• Att du inte använder meddelarskyddet om du är offentligt anställd eller arbetar i offentligt finansierad vård, skola eller omsorg.
• Att du inte vittnar sanningsenligt i domstol eller inför myndighet.
• Att du håller med om arbetsgivarens värdegrund, politik eller affärsstrategi. Lojalitet är handling, inte åsikt.

Efter anställningen: klausulerna

När anställningen upphör upphör lojalitetsplikten. Det som lever vidare är:

• Lagen om företagshemligheter – skadestånd bara vid synnerliga skäl, se ovan.
• Konkurrensklausul – bara om den finns i ditt avtal och är skälig (38 § avtalslagen). Enligt det kollektivavtal som Svenskt Näringsliv och PTK slöt 2015 och som Arbetsdomstolen använder som måttstock även utanför avtalsområdet ska klausulen bara användas när det finns företagshemligheter att skydda, gälla högst 9 månader (18 vid särskilda skäl) och ge ersättning om minst 60 procent av lönen under bindningstiden. En klausul utan ersättning, för en vanlig anställning eller på flera år, är i regel oskälig och kan jämkas eller lämnas utan avseende.
• Värvningsförbud (att inte rekrytera kollegor eller kontakta kunder) – bedöms också enligt 38 § avtalslagen och ska vara begränsat i tid.
• Sekretessklausul – kan gälla längre än anställningen för det som faktiskt är hemligt, aldrig för din yrkeskunskap.

Innan du tar ett nytt jobb i samma bransch: läs klausulerna, räkna tiden och begär skriftligt att arbetsgivaren avstår från att göra klausulen gällande om den är tveksam. Många arbetsgivare avstår hellre än att betala 60 procent av lönen i nio månader.

När ordet används mot dig

Till: [chef], kopia: [HR], [facklig företrädare]
Ämne: Påstådd illojalitet – begäran om precisering

Vid samtalet den [datum] framförde du att jag agerat illojalt.

För att kunna bemöta påståendet begär jag skriftligt besked om
1. vilken konkret handling eller vilket uttalande som avses (datum, sammanhang, ordalydelse),
2. vilken skyldighet i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller lag som handlingen påstås strida mot,
3. vilken skada för verksamheten som uppstått eller befaras,
4. om påståendet avser en annan anställning: på vilket sätt den är arbetshindrande eller konkurrerande enligt 6 i § LAS.

Jag vill klargöra att [t.ex. min rapportering till … den … skedde med stöd av lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden / min kontakt med facket skyddas av föreningsrätten].

[Namn, datum]

Källor

• Lagen om företagshemligheter (2018:558) – 2, 4 och 7 §§
• LAS 6 i § – rätt till annan anställning
• Visselblåsarlagen (2021:890) 1 kap. 4 §, 3 kap. 2 §, 4 kap. 7 §
• Avtalslagen 38 § – konkurrensklausuler
• Medbestämmandelagen 7–8 §§ – föreningsrätt
• Lagen om offentlig anställning 7 § – förtroendeskadlig bisyssla
• Arbetsdomstolen – AD 1982 nr 110, AD 1994 nr 79 m.fl.

Guiden är allmän information om gällande regler, inte rådgivning i ditt ärende. Kollektivavtal kan avvika från lagen på flera punkter. Rättsläget kontrollerat 25 september 2026.

För dig som läser i stress

Guiden är tänkt som stöd när du redan har mycket runt huvudet. Du behöver inte läsa allt på en gång: börja med det avsnitt som matchar där du står idag och återkom när nästa steg blir aktuellt.

Ärenden med myndigheter blir sällan bättre av att du bär allt ensam. Be om hjälp från stödperson, jurist eller anhörig om du kan – särskilt innan beslut som har lång verkning.

Vanliga misstag som gör ärendet svårare

• Lita bara på muntliga löften utan kort skriftlig bekräftelse eller uppföljningsmejl.
• Vänta med att begära ut handlingar tills konflikten redan är låst – då blir det tyngre att visa vad som sagts.
• Skriva så långt och känslostyrt att myndigheten slutar svara på sakfrågan.
• Missa tidsfrister för omprövning eller överklagande för att beslutet inte lästes ordagrant.

Mini-checklista innan du lämnar guiden

1. Har jag datum, diarie-/ärendenummer och namn på den som handlägger (om du vet)?
2. Vet jag vilket nästa steg är: svara, begära ut, påminna, överklaga eller anmäla?
3. Har jag sparat mejl och bilagor på ett ställe där jag hittar dem om en vecka?