Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.
Kort svar: Om du utsatts för polisen – stoppats, gripits, kroppsvisiterats eller behandlats på ett sätt som känns fel – bör du dokumentera med en gång. Spela in eller filma om det går säkert, fotografera synliga spår, skriv anteckningar med tid och plats, fråga efter vittnens namn och telefonnummer, och bygg en enkel tidslinje samma dag.
Polisens version skrivs ofta ner först. Utan eget material blir din berättelse lättare att avfärda som minnesfel eller känsloreaktion. Målet med den här guiden är inte att eskalera konflikten på plats, utan att ge dig ett hållbart underlag om du senare vill anmäla polisens sätt, göra JO-anmälan eller begära ut handlingar.
1. Spela in eller filma – om det går säkert
Du får normalt filma polisen när du själv är närvarande och inte hindrar arbetet. Sätt på inspelning tidigt vid kontroll eller ingripande, håll telefonen synlig och spara originalfilen utan klippning.
Om polisen ber dig backa eller pausa filmning för praktiska skäl kan du göra det – men du behöver inte radera det du redan spelat in. Läs mer i guiden om att filma polisen och inspelning av möten med myndigheter.
2. Fotografera det som syns
- Platsen: gata, korsning, entré, avstånd till kamera eller övervakning.
- Skador på kläder, hud eller föremål – ta flera bilder i dagsljus om möjligt.
- Polisfordon med registreringsnummer (från avstånd, utan att blockera).
- Eventuella märken efter handbojor, bältesspänne eller kroppsvisitation.
Fotografera också skärmavbilder om polisen kommunicerat via sms eller mejl i samband med händelsen.
3. Anteckna med en gång
Skriv ner medan minnet är färskt:
- Tid och plats – exakt klockslag om möjligt, adress eller landmärke.
- Vem sa vad – korta citat, inte långa tolkningar.
- Uniformnummer, namn eller befattning om du fick veta det.
- Antal poliser, kön om du såg det, och om fler myndigheter var på plats.
- Handgrepp och ord – ”vänd dig om”, ”lägg dig ner”, ”visa id” – i den ordning de hände.
Anteckningar i telefonen räcker. Skicka gärna en kopia till dig själv via mejl så du har tidsstämpel.
4. Fråga efter vittnen
Om andra såg händelsen: fråga direkt om namn och telefonnummer. Många vill hjälpa men hinner försvinna. Be dem kort beskriva vad de såg – inte vad du berättat.
Skriv också upp om det fanns butikspersonal, grannar, passagerare eller förare som kan ha sett något. Kolla senare om det finns kameraövervakning i området – begär ut material i tid innan det raderas.
5. Bygg tidslinje samma dag
Sätt ihop film, foton, anteckningar och vittneskontakter i en enkel kronologi. Använd vår guide om dokumentation av polisinsats som mall. En tydlig tidslinje gör det lättare att:
- anmäla till Polismyndighetens särskilda utredningar eller JO,
- begära händelserapport och journaler,
- förklara för advokat eller stödorganisation vad som faktiskt hände.
6. Efter händelsen – utan att stressa bort bevis
- Sök vård om du har skador – be om journalanteckningar som beskriver skadan och tid.
- Publicera inte råmaterial i affekt; använd det som arbetsunderlag först.
- Begär ut handlingar – händelserapport, förhörsprotokoll, kroppskamera om sådant finns.
- Välj rätt kanal – polisanmälan, klagomål till polisen, JO eller särskilda utredningar beroende på vad som hänt. Se vart du vänder dig.
Vanliga frågor
Får man filma polisen?
Ja, normalt när du är närvarande och inte hindrar arbetet. Se utförlig guide.
Var kan man anmäla eller klaga på polisen?
Till Polismyndigheten (114 14 eller webb), JO, eller i vissa fall domstol. Läs anmälan med dokumenterat underlag.
Kan man göra JO-anmälan mot polisen?
Ja, om du misstänker tjänstefel. Följ JO-guiden och bifoga tidslinje och bevis.
Vad händer om man anmäler en polis?
Det beror på vilken kanal du använder – och siffrorna skiljer sig åt. Straffrättsliga anmälningar mot polisanställda hanteras i regel av Polismyndighetens särskilda utredningar (SU). Där inkom 9 536 ärenden 2025 (cirka 7 900 året innan). Merparten gäller tjänstefel – missnöje med bemötande eller ingripande – och i den kategorin inleds förundersökning bara i cirka 7 procent av fallen. Av alla avslutade SU-ärenden 2024 (7 897 st) redovisades 236 till åklagare, ungefär 3 procent; 2025 var motsvarande siffra 254. Resten avslutas utan åtal, ofta utan full brottsutredning.
En JO-anmälan följer andra regler. JO tog emot nära 12 000 klagomål totalt 2024 – rekordnivå – men utreder långt ifrån alla. Enligt JO:s ämbetsberättelse 2024 fattades cirka 400 beslut efter fullständig utredning (ned från cirka 430 året innan). De flesta klagomål skrivs av; 2023 registrerades 1 282 klagomål mot polisen hos JO, och den absoluta majoriteten avslutades utan utredning. JO:s egen statistik visar dessutom att en stor del av avskrivningarna sker utan skriftligt svar från myndigheten.
Du kan också lämna ett internt klagomål till Polismyndigheten (tjänstefel, bemötande). Det är inte samma register som SU och ger inte samma uppföljning som en brottsanmälan eller JO-prövning. Oavsett kanal avgör ditt underlag om utredaren kan följa detaljerna – tid, plats, vittnen, film och anteckningar gör skillnad. Se SU:s årsrapport 2025 och guiden anmäla med dokumenterat underlag.
Behöver jag advokat direkt?
Inte alltid, men vid gripande, misstanke om brott mot dig eller hot om register spår kan det vara klokt att kontakta juridiskt stöd tidigt.
