Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.
Viktigt: Reglerna beror mycket på var kameran sitter och vad den faktiskt fångar. Den här texten är generell information, inte juridisk rådgivning.
Uppdatering 2026: nya regler från 1 maj 2025
Från 1 maj 2025 gäller ändringar i kamerabevakningslagen. Kravet på tillstånd till kamerabevakning togs bort och offentliga aktörer, särskilt brottsbekämpande myndigheter, fick utökade möjligheter till kamerabevakning. Det betyder inte att all kamerabevakning är fri. Den som bevakar måste fortfarande kunna visa syfte, laglig grund, proportionalitet, information, säker lagring och gallring.
För privatpersoner är grundfrågan fortfarande praktisk: filmar kameran bara den privata sfären, eller fångar den grannar, gemensamma ytor eller allmän plats?
Snabbregler (tumregler)
- På din tomt: ofta okej om kameran i praktiken bara täcker din privata yta.
- Mot grannens tomt / allmän plats: då blir det snabbt en integritetsfråga (GDPR kan bli relevant) och du behöver minimera, avgränsa och informera.
- Inomhus i gemensamma utrymmen (trapphus, tvättstuga, föreningslokaler): andra regler och intresseavvägning – ofta hanteras detta av BRF/hyresvärd/verksamhet.
Det som brukar avgöra: “fångar kameran andra än din privata sfär?”
Om kameran filmar personer som passerar på trottoar, grannens entré, gemensamma ytor eller liknande, är det inte längre “bara privat”. Då ska man vara extra försiktig: begränsa bilden, undvik ljud, och undvik onödig lagring.
Gör så här om du sätter upp kamera (checklista)
- Avgränsa bilden: vinkla ned, zooma in, använd maskning/”privacy zones” om din kamera stödjer det.
- Undvik ljud om du inte har väldigt starkt skäl (ljud ökar integritetsrisken).
- Kort lagring: spara inte längre än nödvändigt. Undvik “bara för att”.
- Säkerhet: byt standardlösenord, använd 2FA, uppdatera firmware, och begränsa åtkomst.
- Informera: om andra rimligen kan fångas – sätt upp tydlig skylt.
FAQ – vanliga frågor
💡 Tipsruta: Mindre kända rättigheter vid kamerabevakning
- Begär ut intresseavvägningen: Den som sätter upp kameror (inkl myndigheter och BRF) ska ha en dokumenterad avvägning. Begär ut den skriftligt.
- IMY som verktyg: Klaga till IMY om kameror filmar utanför privat sfär utan motivering. IMY kan kräva ändringar.
- Skyltning som bevis: Skyltning stärker din position om grannen klagar eller om det blir tvist.
- Offentlig plats: Kameror som filmar allmän plats kan snabbt kräva en mer noggrann bedömning även när kameran sitter privat.
Får jag sätta upp en kamera på min tomt?
Ofta ja, särskilt om kameran i praktiken bara filmar din egen privata yta. Se till att den inte “råkar” ta med trottoar, gata eller grannens tomt.
Får kameran filma gatan utanför mitt hus?
Det är riskabelt. När kameran fångar allmän plats eller andra personer utanför din privata sfär kan krav på integritetsskydd bli aktuella (t.ex. GDPR). Försök alltid avgränsa så att kameran bara täcker din egen yta.
Får jag ha kamera vid ytterdörren (dörrkamera)?
Det kan vara okej om den primärt täcker din entré. Om den tar med grannars dörrar, trapphus eller allmän gångväg bör du minska bildvinkel/zoner och informera.
Måste jag skylta att jag har kamera?
Om andra personer rimligen kan bli filmade är skyltning ett bra minimikrav. Det minskar risken för konflikt och stärker din position om någon klagar.
Vad gör jag om grannen har en kamera riktad mot min tomt?
Börja praktiskt och sakligt:
- Be grannen justera vinkel/zoner så att din tomt inte filmas.
- Be om en kort skriftlig bekräftelse på vad kameran täcker och om den spelar in.
- Dokumentera: foto på kamerans placering och vad den verkar kunna se.
- Om ni inte kommer vidare: överväg klagomål till IMY om det rör personuppgifter/integritet.
Vad gör jag om min hyresvärd/BRF har kameror i trapphuset?
Be om skriftlig information: syfte, lagringstid, vem som har åtkomst, och vilken bedömning som gjorts. I gemensamma utrymmen ska bevakningen normalt vara tydligt motiverad och proportionerlig.
Kan en myndighet kamerabevaka mer än tidigare?
Ja, lagändringarna från 1 maj 2025 gav framför allt brottsbekämpande myndigheter större möjligheter. Men även myndigheter behöver hålla sig till ändamål, proportionalitet och regler om information och hantering av material.
Får jag dela en inspelning på sociala medier om någon gjort något?
Undvik det. Publicering kan bli en egen integritetskränkning och skapa juridiska problem. Spara i stället materialet för dialog, anmälan eller som underlag i process.
För dig som läser i stress
Guiden är tänkt som stöd när du redan har mycket runt huvudet. Du behöver inte läsa allt på en gång: börja med det avsnitt som matchar där du står idag och återkom när nästa steg blir aktuellt.
Ärenden med myndigheter blir sällan bättre av att du bär allt ensam. Be om hjälp från stödperson, jurist eller anhörig om du kan – särskilt innan beslut som har lång verkning.
Vanliga misstag som gör ärendet svårare
- Lita bara på muntliga löften utan kort skriftlig bekräftelse eller uppföljningsmejl.
- Vänta med att begära ut handlingar tills konflikten redan är låst – då blir det tyngre att visa vad som sagts.
- Skriva så långt och känslostyrt att myndigheten slutar svara på sakfrågan.
- Missa tidsfrister för omprövning eller överklagande för att beslutet inte lästes ordagrant.
Mini-checklista innan du lämnar guiden
- Har jag datum, diarie-/ärendenummer och namn på den som handlägger (om du vet)?
- Vet jag vilket nästa steg är: svara, begära ut, påminna, överklaga eller anmäla?
- Har jag sparat mejl och bilagor på ett ställe där jag hittar dem om en vecka?
