Polisutbildningens krav: begåvningstest, sänkta gränser och risken med kvantitet före kvalitet

Polisyrket är inte vilket serviceyrke som helst. En polis får stoppa människor, kroppsvisitera, använda våld, bära skjutvapen, rapportera brottsmisstankar och skriva dokument som kan bli avgörande i domstol. Därför blir frågan om polisutbildningens krav inte en intern HR-fråga, utan en rättssäkerhetsfråga.

Kärnfrågan: fler poliser eller rätt poliser?

Aftonbladets 200 sekunder granskade 2022 polisutbildningen genom flera artiklar. I artikeln "Polisaspiranterna kan inte ens tanka bilen" återges larm från erfarna poliser och personer med insyn. De beskriver aspiranter som inte klarar enkel avrapportering, studenter som inte kan hantera grundläggande praktiska moment, och fall där personer ändå uppges ha blivit godkända.

Aftonbladet återger också uppgifter om studenter som kallat misstänkta för grovt nedsättande saker i skriftliga prov, aspiranter som låst in sig i polisbilen när kollegor hamnat i slagsmål och handledare som upplevt press att bedöma snällare. En tidigare polis och lärare, Johan Siverland, säger i granskningen att exemplen är viktiga när de blir för många, eftersom de säger något om helheten i vilka som tagits in.

Polisforskaren Stefan Holgersson sammanfattar problemet skarpt i samma granskning: kravet att snabbt anställa ett stort antal poliser har enligt honom lett till sänkta krav på intagningen och press att godkänna personer som inte borde bli godkända. Konsekvensen är inte bara intern arbetsmiljö. Det kan drabba allmänheten, eftersom poliser har stor rätt att använda våld.

Begåvningstestet: vad betyder "under normalbegåvning"?

Den känsligaste delen i debatten gäller begåvningstestet. Här måste man vara exakt.

Sveriges Radio Ekot rapporterade 2016 att polisutbildningens begåvningstest använder en niogradig stanineskala och att en "normalbegåvad sökande" då beskrevs som en person som får 4, 5 eller 6. Före sänkningen krävdes en 4:a. Kravet sänktes sedan till 3. Om man använder Ekots äldre formulering betyder det att lägsta godkända nivå ligger under det intervall som där beskrevs som normalbegåvning.

Polistidningen förklarade 2022 samma utveckling mer tekniskt. Gränsen för godkänt på UNIQ-testet är 3 staninepoäng. År 2016 sänktes gränsen från 4 till 3. År 2022 normerades testet om. Före omnormeringen krävdes enligt Polistidningen minst 57 av 100 poäng för att få en 3:a; efter omnormeringen räckte 52. Polistidningen skriver att det i praktiken blivit lättare att bli godkänd.

Det finns dock en viktig nyans. Plikt- och prövningsverket använder enligt Polistidningen hellre begreppet normalzon och beskriver den som 3-7 på stanineskalan. Med den myndighetsterminologin ligger gränsen 3 inom normalzonen. Därför bör man inte slarvigt säga att alla som klarar på 3 är "under normalbegåvning". Den faktamässigt hållbara formuleringen är i stället: kravet har sänkts från 4 till 3, och i Ekots äldre beskrivning låg 4-6 i normalbegåvningsintervallet, medan Plikt- och prövningsverket senare beskriver 3-7 som normalzon.

2022 års omnormering: samma siffra, lägre poängkrav

Riksrevisionen beskriver i rapporten Antagningen till polisutbildningen att begåvningstestet UNIQ mäter verbal, spatial och logisk förmåga och att godkänt kräver minst stanine 3. Rapporten beskriver också förändringarna:

• 2012: språkprovet tas bort.
• 2016: kravet för godkänt på begåvningstestet sänks från 4 till 3.
• 2022: kravet om godkänt gymnasiebetyg i historia tas bort.
• 2022: begåvningstestet normeras om, vilket enligt Riksrevisionen i praktiken innebär att det inte krävs lika många poäng för att få en 3:a.

Riksrevisionen skriver att andelen som klarade begåvningstestet ökade med 13 procentenheter efter omnormeringen. Det är inte bara en teknisk detalj. När ett system samtidigt har politiska mål om fler poliser blir varje sådan justering en del av styrningen mot fler antagna.

Riksrevisionens kritik: antagningen är inte säker nog

Riksrevisionens övergripande slutsats 2025 är att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Kritiken är inte att varje student är svag. Kritiken är att systemet inte är tillräckligt säkert för att välja ut rätt personer.

De centrala bristerna är:

• Ingen heltäckande arbetsanalys: Polismyndigheten har inte tillräckligt underlag för vilka egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket.
• Otydliga gränsvärden: det är inte säkerställt att testgränserna mäter rätt saker för yrket.
• Falluckeprincip: sökande måste klara ett test för att gå vidare. Det kan sålla bort lämpade kandidater på oklara grunder när gränsvärdena är osäkra.
• Begåvningstestet slår olika: fler personer med utländsk bakgrund underkänns i begåvningstestet, vilket enligt Riksrevisionen i huvudsak inte kan förklaras av skillnader i betyg eller högskoleprov.
• Språkfrågan är olöst: tidigare språktest togs bort, samtidigt som Aftonbladets granskning och Riksrevisionens iakttagelser pekar på praktiska problem med skriftlig förmåga.
• Olämpliga kan slinka igenom: Riksrevisionen varnar för att bristerna kan innebära att olämpliga kandidater antas medan lämpade kandidater faller bort.

Antalet blev ett mål i sig

Aftonbladets kommentator Oisín Cantwell kopplade 200 sekunder-granskningen till den politiska "auktionen" om fler poliser. Han pekade på att politiker länge tävlat om siffror: fler poliser, fler platser, större myndighet. Det är ett begripligt politiskt svar på brottslighet, men det är farligt om antalet poliser blir viktigare än kontrollen av vilka som får polislegitimation.

Det är just där utbildningsfrågan möter rättssäkerheten. En polis som inte klarar stress, svenska avrapporteringar, proportionalitetsbedömningar, vapenövningar eller självständig beslutsförmåga blir inte bara en arbetsmiljörisk. Personen kan fatta fel beslut med batong, elchockvapen, skjutvapen, tvångsmedel eller frihetsberövande.

De nya förslagen 2026: skärpning eller ny justering?

Polistidningen redovisade i maj 2026 arbetsgruppens förslag till nya antagningskrav. Gruppen säger att man har gjort hemläxan med arbetsanalysen och att ambitionen inte är att sänka kraven. Förslagen innehåller bland annat:

• skärpta psykologintervjuer,
• utredning av svenskatest,
• löpmoment för att testa uthållighet och rörelseförmåga,
• könsdifferentierade normer i Isokai,
• Isokai ska mäta maxvärde i stället för medelvärde,
• kompletterande muskeltest,
• utredning om hur fysisk förmåga ska upprätthållas över tid,
• reviderade medicinska krav där flera diagnoser inte längre ska vara absoluta hinder om de är välkontrollerade eller utläkta.

Det finns delar som låter rimliga. Ett polisyrke kräver inte samma kroppstyp hos alla, men det kräver verklig funktion: springa, bära, ingripa, skriva, förstå, bedöma risk och samarbeta under stress. Problemet är om "modernisering" blir ett ord som både kan betyda mer träffsäkert urval och lägre trösklar när rekryteringsmålen trycker på.

Vad bör granskas framåt?

Om staten vill ha både fler poliser och bättre poliser behövs mer än slogans. Minimikravet bör vara öppen uppföljning av:

• hur många som antas efter varje kravändring,
• hur resultaten på begåvningstest, språk, fysik och psykologintervju utvecklas över tid,
• hur många som underkänns under utbildning, aspiranttid och de första tjänsteåren,
• hur många som får disciplinpåföljder, vapenrelaterade avvikelser eller arbetsrättsliga åtgärder,
• om avrapporteringar, förhör och ingripanderapporter håller juridiskt användbar nivå,
• om handledare faktiskt kan underkänna aspiranter utan kvotpress.

Polisutbildningens krav ska inte konstrueras för att utestänga människor i onödan. Men de får inte heller konstrueras för att leverera politiska personalmål. Den som får statens rätt att använda våld måste klara mer än miniminivån för att ta sig igenom en antagningsprocess.

Källor

• Aftonbladet: Polisaspiranterna kan inte ens tanka bilen
• Aftonbladet: Larmet, poliseleverna är för dåliga
• Aftonbladet: Politikernas fel att poliseleverna är för dåliga
• Aftonbladet/TT: Kritiken, olämpliga kan utbildas till poliser
• Aftonbladet/TT: Därför får studenter nobben av polisutbildningen
• Sveriges Radio Ekot: Sänkta begåvningskrav för poliser
• Sveriges Radio Ekot: Begåvningskraven har sänkts igen
• Polistidningen: Vad har egentligen hänt med begåvningskravet?
• Riksrevisionen: Antagningen till polisutbildningen
• Polistidningen: Här är förslagen till nya antagningskrav
• SvD Ledare: Regeringen måste stoppa polisens sänkta krav