Orosanmälan från skolan: anmälningsplikt, polisanmälan och dina rättigheter

Senast granskad 5 oktober 2026.

Välj spår: Jag arbetar i skolan och ska anmäla · Skolan har orosanmält mitt barn · Skolan har polisanmält mitt barn · Skolan misstänker våld i hemmet

Guiden går igenom vad Skolverket och lagen kräver av skolan, hur en orosanmälan från skolan går till, vad som händer hos socialtjänsten och vad du kan göra vare sig du ska skriva anmälan eller har blivit anmäld. Den hör ihop med översikten orosanmälan barn: vad händer och guiden när skolan kontaktar socialtjänsten, som handlar om själva mötet med skolan.

Skolans anmälningsplikt: vad lagen säger

Anmälningsskyldigheten finns i 19 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400), som gäller sedan 1 juli 2025. Den omfattar myndigheter och alla som är verksamma inom verksamheter enligt skollagen: förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och komvux. Lärare, rektor, elevhälsa, fritidspersonal, vaktmästare och måltidspersonal omfattas lika.

• Skyldigheten är personlig. Den som får kännedom eller misstanke ska anmäla. Skolor har ofta rutiner där rektor eller elevhälsan skriver anmälan, men rutinen tar inte bort den enskildes ansvar om ingen annan agerar.
• Den gäller genast. Skolan ska inte vänta, samla fler exempel eller utreda själv. JO har kritiserat skolor som dröjt med anmälan för att först bilda sig en egen uppfattning.
• Det krävs inga bevis. Misstanke räcker. Det är socialtjänsten som utreder, inte skolan. Skolan ska därför inte förhöra barnet eller föräldrarna om misstankarna.
• Skyldigheten går före sekretess. Elevhälsans och skolans sekretess hindrar inte en orosanmälan. När socialtjänsten inlett utredning är skolan också skyldig att lämna alla uppgifter som kan ha betydelse (20 kap. 6 § socialtjänstlagen).
• Skollagen pekar på samma plikt. Enligt 29 kap. 13 § skollagen ska huvudman och anställda samverka med socialnämnden i frågor om barn som far illa, med hänvisning till anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen.

Privatpersoner, till exempel andra föräldrar på skolan, har ingen skyldighet men bör anmäla enligt 19 kap. 4 §. Sedan 15 januari 2026 är fler myndigheter anmälningsskyldiga, bland andra Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kronofogden och Skatteverket.

När ska skolan göra en orosanmälan?

Skolverkets vägledning är tydlig: det räcker med oro eller misstanke om att barnet far illa. Skolan ska utgå från egna iakttagelser. Typiska situationer:

• Barnet berättar om våld, hot, kränkningar eller sexuella övergrepp hemma eller i sin omgivning.
• Tecken på omsorgsbrist: återkommande hunger, smuts, olämpliga kläder, obehandlad sjukdom eller tandvärk, barnet hämtas inte.
• Hög eller oförklarad frånvaro som inte kan lösas tillsammans med vårdnadshavarna. Frånvaro är i sig inte ett brott men kan vara ett tecken på att barnet far illa.
• Barnets eget beteende: missbruk, kriminalitet, självskada, att barnet försvinner eller vistas i riskmiljöer.
• Hedersrelaterat våld och förtryck, risk för bortförande, barnäktenskap eller könsstympning.
• Uppgifter om syskon eller andra barn som kommer fram i samtal med eleven. Anmälningsskyldigheten gäller alla barn skolan får kännedom om, inte bara de egna eleverna.

Är personalen osäker kan de rådgöra med socialtjänsten utan att nämna barnets namn. Socialtjänsten kan också ge besked om vilken information som bör lämnas till vårdnadshavarna.

Så gör skolan en orosanmälan i praktiken

1. Skriv anmälan skriftligt till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. I akuta lägen ringer skolan först och kompletterar skriftligt. Vid fara för barnets liv eller hälsa: 112.
2. Beskriv iakttagelser, inte slutsatser. Vad personalen sett och hört, när, hur ofta, vem som var med och vad barnet själv har sagt med egna ord. Undvik diagnoser och bedömningar av föräldrarna.
3. Redovisa vad skolan redan gjort: samtal med vårdnadshavare, stödinsatser, elevhälsans kontakter. Det hjälper socialtjänsten att bedöma allvaret och gör anmälan svårare att missförstå.
4. Informera vårdnadshavarna om att anmälan görs och varför. Det är huvudregeln och det bästa för det fortsatta samarbetet. Undantag: vid misstanke om våld, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat förtryck i hemmet ska skolan inte informera föräldrarna i förväg, eftersom det kan öka risken för barnet. Då får socialtjänsten avgöra när och hur vårdnadshavarna informeras.
5. Be om återkoppling. Socialtjänsten får informera anmälaren om utredning inletts, inte inletts eller redan pågår. Begär skolan det ska svaret komma senast en vecka efter beslutet om förhandsbedömning, om det inte är olämpligt (19 kap. 6 §).
6. Erbjud ett anmälningsmöte. Socialtjänsten bör erbjuda barnet, vårdnadshavarna och anmälaren ett gemensamt möte om det är lämpligt för barnet (19 kap. 5 §). Mötet ger föräldrarna chansen att höra oron direkt från skolan.

Vad händer hos socialtjänsten efter skolans anmälan?

Steg	Vad som händer	Tidsgräns
Omedelbar skyddsbedömning	Socialtjänsten bedömer om barnet behöver skydd direkt (20 kap. 1 §).	Genast, samma dag
Förhandsbedömning	Beslut om utredning ska inledas eller inte (20 kap. 2 §). Socialtjänsten får prata med anmälaren och familjen men inte hämta in uppgifter från andra.	14 dagar
Information till familjen	Den som berörs ska genast få veta att utredning inletts, om inte särskilda skäl talar mot det, till exempel misstanke om brott mot barnet (20 kap. 4 §).	Genast vid inledd utredning
Utredning	Samtal med barn och föräldrar, uppgifter från skola och vård, ibland hembesök. Barnet får höras utan vårdnadshavarens samtycke (20 kap. 7 §).	4 månader, kan förlängas vid särskilda skäl
Beslut	Avslut utan insats, frivilligt stöd, eller i allvarliga fall ansökan om tvångsvård.	Vid utredningens slut

Under 2024 gjordes cirka 514 000 orosanmälningar om barn. Skolan stod för 17 procent, polisen för 24 procent och hälso- och sjukvården för 17 procent. Förskolan stod för 2 procent. Ungefär 54 procent av anmälningarna hanterades i en utredning. Läs mer i statistiken om orosanmälningar. Hur utredningen går till beskrivs i SoL-utredning: vad den innebär.

Skolan har orosanmält mitt barn: vad gör jag?

Det vanligaste misstaget är att gå i försvar mot skolan. Anmälan är gjord, skolan var skyldig att göra den och den ligger nu hos socialtjänsten. Din energi gör mest nytta där.

1. Be skolan om en skriftlig sammanfattning av vad anmälan bygger på: vilka iakttagelser, vilka datum och vad skolan redan prövat. Skolan behöver inte lämna ut själva anmälan, men den finns hos socialtjänsten.
2. Begär ut anmälan från socialtjänsten. Som part i ärendet har du rätt till insyn enligt förvaltningslagen. Anmälan från skolan är i regel inte hemlig för dig, eftersom personalen anmält i tjänsten. Uppgifter om privatpersoner som anmält kan däremot maskas om de riskerar att utsättas för våld eller allvarligt men (26 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen). Använd mallen begäran om handlingar hos socialtjänsten.
3. Begär ut skolans underlag: elevakt, åtgärdsprogram, dokumentation av frånvaro och elevhälsans anteckningar. Mall: begäran om elevakt. Från 1 januari 2027 gäller offentlighetsprincipen också hos fristående skolor.
4. Gå på mötet, med stödperson. Tacka ja till anmälningsmöte och till socialtjänstens samtal. Ta med en stödperson, spela in möten du själv deltar i och skicka ett uppföljningsmejl samma dag.
5. Svara på sak, punkt för punkt. Bekräfta det som stämmer, rätta det som är fel och bifoga underlag: läkarbesök, frånvaroanmälningar, kontakt med BUP, intyg. Guiden bemöta orosanmälan visar hur.
6. Håll barnet i skolan. Skolplikten gäller. Att hålla barnet hemma efter en anmälan tolkas sällan till din fördel och kan i sig bli grund för ny oro.

Felaktig eller överdriven orosanmälan från skolan

En anmälan kan bygga på missförstånd, konflikter med en lärare eller på att skolan inte har gett det stöd barnet behöver. Det du kan göra är att visa din bild skriftligt och be socialtjänsten dokumentera den. Du kan inte stoppa en anmälan och du kan inte kräva att skolan tar tillbaka den. Det du kan göra är att begära rättelse eller notering av felaktiga uppgifter hos socialtjänsten (mall: begäran om rättelse) och att följa upp skolans eget ansvar för stöd, se granskningen om skolans brister och orosanmälningar. Brister handläggningen hos socialtjänsten kan du JO-anmäla. Anser du att skolan brutit mot skollagen kan du anmäla till Skolinspektionen.

Anmäler skolan gång på gång utan att socialtjänsten inleder utredning är det ett mönster värt att dokumentera. Be om varje förhandsbedömning skriftligt. Flera avslutade förhandsbedömningar talar för din sak, inte mot den.

Polisanmälan från skolan: rektorns skyldighet sedan 1 juli 2025

Tidigare fanns ingen lagstadgad skyldighet för skolor att polisanmäla. Skolverket rekommenderade anmälan men rektorerna gjorde olika bedömningar. Sedan 1 juli 2025 gäller ett nytt kapitel i skollagen, 6 a kap. om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte, med en uttrycklig anmälningsskyldighet.

• Huvudregel (6 a kap. 10 §): om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av en elev i samband med verksamheten ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten, om inte övervägande skäl talar emot.
• Lågt beviskrav. "Kan misstänkas" kräver bara någon konkret omständighet som stöder misstanken. Anmälan ska göras även om det inte är klart vilken elev som är misstänkt.
• I samband med verksamheten betyder koppling i tid och plats till skolan eller fritidshemmet: skolgården, lektioner, utflykter, skolresor och liknande.
• Vilka skolformer: förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux. Förskolan omfattas inte.
• Undantaget kräver en helhetsbedömning. Bagatellartade händelser vid enstaka tillfällen, till exempel klotter på en bänk eller en knuff utan skada, kan tala emot anmälan. Elevens ålder och mognad ska vägas in. Upprepning talar för anmälan.
• Regelmässigt anmäls enligt förarbetena misshandel, skadegörelse, stöld, kränkande fotografering och olaga integritetsintrång.
• Omhändertagna föremål som knivar, vapen eller narkotika ska rektorn skyndsamt anmäla till polisen (6 a kap. 8 §). Skolan får också undersöka väskor och skåp vid misstanke om farliga föremål (6 a kap. 5 §).

Rektorn ska också sedan 1 april 2025 lämna uppgifter till polisen när polisen begär det och på eget initiativ när rektorn bedömer att uppgifterna behövs i brottsbekämpningen, enligt 7 § lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. En intresseavvägning ska alltid göras, men sekretess hindrar inte utlämnandet. Skolverkets vägledning finns på Skolverket: Skyldighet att anmäla brott.

Om skolan har polisanmält ditt barn

En polisanmälan från skolan betyder inte att barnet är dömt eller ens att en utredning inleds. Det som händer beror på barnets ålder.

• Under 15 år: barnet är inte straffmyndigt och kan inte åtalas. Polisen kan ändå utreda enligt 31 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), framför allt vid allvarliga brott eller på socialtjänstens begäran. Du som vårdnadshavare ska underrättas och kallas till förhör. Vid allvarligare brott ska barnet få ett juridiskt biträde. Socialtjänsten får alltid en orosanmälan parallellt.
• 14 år och allvarliga brott: sedan 10 september 2026 har straffbarhetsåldern sänkts till 14 år för allvarliga brott under en femårsperiod. Det betyder att en 14-åring i vissa fall kan lagföras. Be om besked om vilket spår polisen driver.
• 15 till 17 år: förundersökning som för vuxna, men med rätt till offentlig försvarare och med socialtjänsten närvarande vid förhör. Läs polisförhör som misstänkt och misstankegrader.
• Allvarssamtal från 2 januari 2027: när polisen informerar socialtjänsten om att ett barn för första gången misstänks för ett brott som kan ge fängelse ska socialtjänsten kalla till ett allvarssamtal inom 24 timmar och hålla det inom 14 dagar, normalt med polisen närvarande (19 a kap. socialtjänstlagen).

Skolan får inte själv förhöra eleven i polisens ställe. Skolan får och ska däremot utreda händelsen inom sitt eget trygghetsarbete, informera vårdnadshavare och överväga disciplinära åtgärder enligt 5 kap. skollagen. Sedan 1 augusti 2026 ska varje skola ha skolregler med en plan för konsekvenser. Möjligheterna till omplacering och avstängning har samtidigt stärkts. Avstängning kan överklagas till förvaltningsrätten. Blanda inte ihop skolans disciplinära beslut med polisens utredning: de prövas i olika spår och du kan agera i båda.

När skolan misstänker brott mot barnet

Rektorns polisanmälningsplikt gäller brott av elever. Misstänker skolan att barnet utsätts för brott hemma, till exempel misshandel eller sexuella övergrepp, är orosanmälan till socialtjänsten det primära spåret och den ska göras genast. Skolan får också polisanmäla brott mot barn under 18 år enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken utan hinder av sekretess (10 kap. 21 § offentlighets- och sekretesslagen). Skolverket uppmanar skolan att överväga det.

I dessa fall samråder socialtjänsten normalt med polis eller åklagare innan vårdnadshavarna informeras om utredningen. Det är därför du som förälder ibland får veta om anmälan sent. Barnet kan höras på ett barnahus med stöd av en särskild företrädare, utan att du är med. Det är en lagreglerad ordning, inte ett tecken på att du redan är dömd. Läs om barn under 15 och polisens tvångsmedel om polisen är inblandad. Talar socialtjänsten om akut placering, läs omedelbart omhändertagande. Från 1 januari 2027 ersätts LVU av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga; grunderna för tvångsvård justeras men tanken med förhandsbedömning och utredning är densamma.

Checklista för dig som förälder

• Be skolan om skriftlig sammanfattning: iakttagelser, datum, vad som redan prövats.
• Begär ut anmälan och förhandsbedömningen från socialtjänsten.
• Begär ut elevakt, åtgärdsprogram och frånvarodokumentation från skolan.
• Tacka ja till anmälningsmöte och samtal. Ta med stödperson. Spela in. Skicka uppföljningsmejl.
• Svara skriftligt punkt för punkt med underlag. Rätta fel.
• Säg inte blankt nej till stöd. Be om förslaget skriftligt.
• Håll barnet i skolan och fortsätt samarbeta med lärare och elevhälsa.
• Dokumentera tidslinjen: när anmälan gjordes, vem du pratat med, vad som beslutats.

Checklista för dig som arbetar i skolan

• Anmäl genast vid kännedom eller misstanke. Vänta inte på bevis och utred inte själv.
• Skriv iakttagelser, inte slutsatser. Ange datum och barnets egna ord.
• Redovisa skolans stödinsatser och kontakter med vårdnadshavare.
• Informera vårdnadshavarna, utom vid misstanke om våld, övergrepp eller hedersförtryck i hemmet.
• Rådgör med socialtjänsten avidentifierat om du är osäker. Begär återkoppling.
• Vid misstänkt brott av en elev i samband med verksamheten: rektorn anmäler till polisen om inte övervägande skäl talar emot. Dokumentera bedömningen.
• Vid misstänkt brott mot barnet: orosanmälan först, överväg polisanmälan, informera inte föräldrarna i förväg.

Vanliga frågor om orosanmälan från skolan

Måste skolan göra en orosanmälan?

Ja. Alla som arbetar i förskola, skola och fritidshem är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa (19 kap. 1 § socialtjänstlagen). Det krävs inga bevis och skolan ska inte utreda själv.

Måste skolan berätta för föräldrarna att de gjort en orosanmälan?

Det finns ingen lagstadgad skyldighet, men huvudregeln enligt Skolverket och Socialstyrelsen är att skolan informerar vårdnadshavarna. Undantag gäller vid misstanke om våld, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat förtryck i hemmet. Då informerar socialtjänsten när det är säkert för barnet.

Får jag läsa skolans orosanmälan?

Ja, i regel. Anmälan finns hos socialtjänsten och du har som part rätt till insyn. Skolpersonal som anmält i tjänsten är normalt inte skyddade av sekretess. Uppgifter om privatpersoner som anmält kan maskas om de riskerar våld eller allvarligt men.

Kan jag anmäla skolan för en felaktig orosanmälan?

En anmälan som gjorts i god tro inom anmälningsskyldigheten är inte ett fel, även om socialtjänsten lägger ner ärendet. Du kan däremot anmäla skolan till Skolinspektionen om skolan brustit i stöd eller bemötande. Brister socialtjänstens handläggning kan du JO-anmäla den. Se också till att din bild dokumenteras hos socialtjänsten.

Måste skolan polisanmäla elever?

Ja, sedan 1 juli 2025. Om det kan misstänkas att en elev begått ett brott i samband med skolans verksamhet ska rektorn anmäla till polisen, om inte övervägande skäl talar emot (6 a kap. 10 § skollagen). Bagatellartade händelser vid enstaka tillfällen kan undantas efter en helhetsbedömning.

Kan skolan polisanmäla ett barn under 15 år?

Ja. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett ålder. Barn under 15 år kan inte åtalas, men polisen kan utreda enligt 31 § LUL och socialtjänsten kopplas alltid in. Sedan 10 september 2026 kan 14-åringar lagföras för allvarliga brott.

Vad är skillnaden mellan orosanmälan och polisanmälan?

Orosanmälan går till socialtjänsten och handlar om barnets behov av skydd eller stöd. Polisanmälan går till polisen och handlar om ett misstänkt brott. Skolan gör ofta båda samtidigt när en elev misstänks för brott.

Hur lång tid tar det innan socialtjänsten hör av sig?

Socialtjänsten ska göra en skyddsbedömning samma dag och inom 14 dagar besluta om utredning ska inledas. Inleds utredning ska du informeras genast, om inte särskilda skäl talar mot det. Utredningen ska vara klar inom fyra månader.

Kan skolan göra orosanmälan på grund av frånvaro?

Ja. Hög eller oförklarad frånvaro som skolan inte lyckas lösa tillsammans med vårdnadshavarna är en vanlig anmälningsorsak. Skolan ska först utreda frånvaron och erbjuda stöd, men anmälningsplikten gäller så snart det finns misstanke om att barnet far illa.

Får skolan prata med mitt barn om hemförhållanden utan att fråga mig?

Skolan får lyssna på vad barnet berättar och ställa följdfrågor i sin ordinarie kontakt med eleven. Skolan ska inte genomföra egna utredande förhör. Under socialtjänstens utredning får barnet höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att du är med (20 kap. 7 § socialtjänstlagen).

Vad händer med anmälan om socialtjänsten inte inleder utredning?

Beslutet att inte inleda utredning dokumenteras. Anmälan sparas hos socialtjänsten enligt gällande gallringsregler och kan vägas in om det kommer nya anmälningar. Begär ut beslutet och kontrollera att din bild finns med.

Mer om orosanmälan

• Orosanmälan barn: vad händer när socialtjänsten får en anmälan
• Bemöta orosanmälan steg för steg
• SoL-utredning: vad den innebär
• Hembesök: checklista och svar
• Orosanmälan vuxen: hur du anmäler och vad som händer
• Orosanmälan äldre person
• När skolan kontaktar socialtjänsten: mötet med skolan
• Statistik: orosanmälningar om barn
• LVU: vad lagen innebär och hur processen går till

Källor

• Socialtjänstlag (2025:400), 19 kap., 19 a kap. och 20 kap.
• Skollag (2010:800), 5 kap., 6 a kap. och 29 kap. 13 §
• Lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna
• Skolverket: Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten
• Skolverket: Skyldighet att anmäla brott
• Socialstyrelsen: Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa
• Socialstyrelsen: Anmälningar om barn som far illa 2024 (publicerad maj 2026)
• Prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan