Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.
Fotboja på barn – vad som gäller och när
| Åtgärd | Vem beslutar | Gäller från |
|---|---|---|
| Insatser till förälder utan samtycke, med vite | Socialnämnden | 2 januari 2027 |
| Insatser och särskilda villkor för barn och unga (skola, fritid, drogfrihet, hemmatid 18–07) | Socialnämnden | 2 januari 2027 |
| Drogtest (blod, urin, utandning, saliv, svett, hår) när det finns ett villkor om drogfrihet | Socialnämnden | 2 januari 2027 |
| Polisen får tillfälligt omhänderta barn och unga som bryter hemmatiden | Polisman på plats, eller efter begäran från nämnden om polisens befogenheter behövs | 2 januari 2027 |
| Polisens register över barn med hemmavillkor, lagen (2026:1639) | Polismyndigheten efter rapport från nämnden | 2 januari 2027 |
| Elektronisk övervakning (fotboja) av mindreårig | Förvaltningsrätten efter ansökan från nämnden | Den dag regeringen bestämmer – inget datum ännu |
Lagen gäller barn under 18 år och unga som fyllt 18 men inte 21 år, när de inte är placerade utanför det egna hemmet. Beslut om insatser eller särskilda villkor för barnet eller den unge får inte fattas när han eller hon vårdas eller är placerad utanför hemmet med stöd av socialtjänstlagen, lagen (2026:1600) om omhändertagande som ersätter LVU den 1 januari 2027, LVM eller lagen om skyddat boende. Insatser för barnet får inte heller beslutas när barnet vårdas i det egna hemmet enligt lagen (2026:1600). Särskilda villkor kan däremot beslutas i den situationen, och insatser mot dig som vårdnadshavare kan beslutas även när barnet är placerat, om det behövs för barnets hälsa eller utveckling. Lagen ersätter inte LVU. Den ger nämnden tvång i det egna hemmet för den som inte är omhändertagen.
Vad socialtjänsten får besluta utan ditt samtycke från 2 januari 2027
Mot dig som vårdnadshavare får nämnden besluta att du ska delta i insatser om det på grund av konkreta omständigheter finns skäl att anta att barnet utsätts för eller kommer att utsättas för fysisk eller psykisk misshandel, sexuella kränkningar eller sexuell exploatering, brister i omsorgen, negativ social kontroll eller något annat skadligt förhållande – eller att barnet har eller riskerar att utveckla skadligt bruk eller beroende, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande eller destruktivt beteende. Insatserna ska bedömas förebygga eller förhindra, och det ska kunna antas att de inte kan ges med ditt samtycke. Beslutet får förenas med vite. Vitet får inte omvandlas till fängelse. Särskilda villkor för en förälder får bara röra barnets dagliga omsorg, och bara sedan en insats har beslutats.
Mot barnet eller den unge får nämnden besluta om insatser när det på grund av konkreta omständigheter finns skäl att anta att barnet har eller riskerar att utveckla skadligt bruk eller beroende, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande eller destruktivt beteende, insatserna bedöms förebygga eller förhindra det, och samtycke saknas. Insatserna är stöd för personliga behov enligt socialtjänstlagen, inte placering. När en insats är beslutad får nämnden också besluta om särskilda villkor. Den listan är sluten: skolgång, fritidsaktivitet, praktik eller annan sysselsättning, skyldighet att iaktta nykterhet och drogfrihet, samt skyldighet att under vissa tider uppehålla sig i bostaden eller på en plats som kan likställas med bostad. Hemmatiden får börja tidigast 18.00 och sluta senast 07.00 och får gälla högst sex månader i taget. Finns ett villkor om nykterhet och drogfrihet ska nämnden, om det finns anledning, kontrollera det genom blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov, och provet ska vara proportionerligt. Nämnden får tala med barnet utan att du är med. Beslut om insatser och villkor gäller omedelbart, ska ha en särskild genomförandeplan, och nämnden ska minst var sjätte månad överväga om de fortfarande behövs.
Om barnet bryter mot hemmatiden får en polisman som påträffar barnet tillfälligt omhänderta det. Barnet ska skyndsamt lämnas på den plats där det ska vara. Går inte det ska barnet lämnas till socialnämnden. Nämnden kan också begära polishjälp, men bara om det kan befaras att polisens särskilda befogenheter behövs eller det annars finns synnerliga skäl. Nämnden ska genast rapportera varje hemmavillkor till Polismyndigheten – namn, person- eller samordningsnummer, kontaktuppgifter, villkorets innehåll och, om det gäller ett barn, dina uppgifter som vårdnadshavare – och polisen får föra ett register över barn och unga med sådana villkor. Uppgifterna ska gallras när villkoret upphört.
Fotboja för mindreårig: kraven i 5 a kap.
Elektronisk övervakning infördes genom lagen (2026:1638) som ett eget kapitel. Det träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Först då kan en fotboja aktualiseras, och då gäller följande:
- Bara som komplement. Övervakningen får bara läggas på ett redan beslutat villkor om att barnet ska vara hemma vissa tider, och bara om det är nödvändigt för att kontrollera att villkoret följs.
- Båda kraven. Det ska på grund av konkreta omständigheter finnas skäl att anta både att barnet inte kommer att följa villkoret och att övervakningen behövs för att förhindra eller förebygga brottslig verksamhet. Det räcker inte med ett av dem.
- Proportionalitet. Skälen ska väga tyngre än intrånget för barnet.
- 13-årsgräns. Barn under 13 år får inte övervakas elektroniskt. Övervakning får inte heller beslutas om barnet eller den unge redan övervakas elektroniskt enligt en annan lag.
- Domstol, inte nämnd. Beslutet fattas av förvaltningsrätten efter ansökan från socialnämnden. Ansökan ska innehålla de konkreta omständigheterna och barnets och vårdnadshavarens inställning. Domstolens beslut gäller omedelbart om rätten inte bestämmer något annat.
- Offentligt biträde för barnet och för vårdnadshavaren, om det inte måste antas att behov saknas. Saknas motstridiga intressen ska ett gemensamt biträde förordnas. Muntlig förhandling om det inte är uppenbart obehövligt. Nämndemän i kammarrätten. Inget krav på prövningstillstånd där.
- Tidsgränser. Högst tre månader i taget. Utrustningen får bara vara aktiv under de tider domstolen bestämt, och den får inte ta fram position utanför den plats domstolen bestämt. Uppgifterna får sparas i högst två månader.
- Verkställighet. Statens institutionsstyrelse monterar utrustningen med en socialsekreterare närvarande, kontrollerar larm och rapporterar till nämnden. Polisen ska vara med vid montering och borttagning bara om SiS eller nämnden begär det, och en sådan begäran får göras endast om det kan befaras att polisens särskilda befogenheter behövs eller det annars finns synnerliga skäl.
Vad du kan göra
Vad remissinstanserna sade om fotboja för barn
Propositionen 2025/26:295 redovisar kritiken. Barnombudsmannen, Advokatsamfundet, JO, Rädda Barnen, Civil Rights Defenders, Socialstyrelsen, SKR och flera domstolar, universitet och kommuner avstyrkte elektronisk övervakning av barn med motiveringen att åtgärden är mycket ingripande, saknar tillräckliga rättssäkerhetsgarantier och inte hör hemma i den sociala barnavården. Danmark införde fotboja för barn 2010 och avskaffade den 2012. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och några kommuner tillstyrkte. Regeringen valde att lägga beslutet hos domstol i stället för hos nämnden, att sätta en 13-årsgräns och att skjuta på ikraftträdandet. Det är därför datumet fortfarande saknas.
Neuman Juridik och Motverket – två olika texter
Den här guiden svarar på vad lagen ger dig rätt till och vad du praktiskt kan göra som förälder eller ung. Motverkets granskning Insatser utan samtycke: vite för föräldrar, hemmatider för barn och en fotboja som väntar på datum går igenom remisskritiken, polisregistret och lagstiftningens kedja i detalj. Läs den om du vill förstå varför lagen ser ut som den gör; läs vidare här om du har ett beslut i handen.
Vanliga frågor
Får socialtjänsten sätta fotboja på mitt barn?
Inte i dag. Bestämmelserna om elektronisk övervakning i 5 a kap. lagen (2026:1637) är antagna men träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När de gäller är det förvaltningsrätten som beslutar, efter ansökan från socialnämnden, aldrig socialtjänsten själv.
Kan en mindreårig få fotboja utan att ha dömts för brott?
Ja, det är just det lagen öppnar för när 5 a kap. träder i kraft. Fotbojan är då en socialrättslig kontroll av ett hemmavillkor, inte ett straff. Det krävs domstolsbeslut, proportionalitet och konkreta omständigheter som talar för både att barnet inte kommer att följa hemmatiden och att övervakningen behövs för att förhindra eller förebygga brottslig verksamhet.
Från vilken ålder kan barn få fotboja?
Från 13 år. Barn under 13 får inte övervakas elektroniskt enligt 5 a kap. 2 §.
Vem beslutar om fotboja för barn – socialtjänsten eller domstol?
Förvaltningsrätten, efter ansökan från socialnämnden. Barnet och vårdnadshavaren har rätt till offentligt biträde och som huvudregel muntlig förhandling.
Hur länge kan fotbojan sitta?
Högst tre månader i taget. Hemmavillkoret den kontrollerar får gälla högst sex månader i taget. Utrustningen får bara vara aktiv under de tider domstolen bestämt och uppgifterna sparas högst två månader.
Vad får socialtjänsten göra redan från 2 januari 2027?
Besluta om insatser utan samtycke för föräldrar (med vite) och för barn och unga, besluta om hemmatid mellan 18.00 och 07.00, drogtester, rapportera hemmavillkor till polisen och begära polishjälp om barnet bryter villkoret.
Är detta samma sak som LVU?
Nej. LVU ersätts den 1 januari 2027 av lagen (2026:1600) om omhändertagande, som gäller placering utanför hemmet. Lagen om insatser utan samtycke gäller barn och unga som inte är placerade. Insatser och villkor för barnet får inte beslutas under en placering. Insatser mot vårdnadshavaren kan däremot beslutas även då, om det behövs för barnets hälsa eller utveckling.
Kan jag få fängelse om jag som förälder inte deltar i insatsen?
Nej. Nämnden får förena beslutet med vite, men vitet får inte omvandlas till fängelse.
Kan jag överklaga?
Ja. Beslut om insatser, särskilda villkor och vite överklagas till förvaltningsrätten. Beslutet gäller under tiden om domstolen inte beslutar om inhibition. Prövningstillstånd krävs i kammarrätten, utom i mål om elektronisk övervakning.
Källor och relaterade guider
- Lag (2026:1637) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas
- Lag (2026:1639) om Polismyndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas
- Prop. 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
- Lag (2026:1600) om omhändertagande för vård av barn och unga
- Orosanmälan till socialtjänsten – vad händer och vilka rättigheter har föräldrar?
- Socialtjänstens SoL-utredning – vad innebär den?
- Bemöta socialtjänstens orosanmälan steg för steg
- Socialtjänstens hembesök – checklista och svar
- LVU i hemmet – vad innebär det?
- Vårdnadshavares rättigheter vid LVU
- LVU-processen i förvaltningsrätten och offentligt biträde
Senast sakgranskad mot lagen (2026:1637) och prop. 2025/26:295: 27 september 2026. Guiden är allmän information och ersätter inte rådgivning från offentligt biträde i det enskilda målet.




