Förundersökningsprotokoll (FUP) – begära ut, sekretess och maskning

Kort svar: Ett förundersökningsprotokoll, ofta kallat FUP, är den ordnade dokumentationen av en brottsutredning som har betydelse för åtalsfrågan och en eventuell rättegång. Under en pågående utredning gäller ofta förundersökningssekretess. När åtal väcks blir det material som lämnas till domstolen normalt möjligt för allmänheten att begära ut, men sekretess kan fortfarande gälla för vissa uppgifter och bilagor. En skäligen misstänkts partsinsyn följer andra regler än allmänhetens rätt enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och kan ge tillgång till material som en utomstående inte får se.

Begär FUP från den myndighet som förvarar handlingen: Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten under utredningen, och ofta tingsrätten när åtal har väckts. Ange ärendenummer eller domstolens målnummer, vilken handling du vill ha och önskat format. Om myndigheten vägrar helt eller delvis, begär ett skriftligt, överklagbart myndighetsbeslut med lagrum och överklagandehänvisning.

Den här guiden handlar om dokumentet, tillgången och läsningen. För förundersökningens olika steg, läs Förundersökning – gång, tidsåtgång och nedläggning. För rättigheter vid förhör, läs Misstänkt för brott – rättigheter från polisförhör till häktning.

Vad är ett förundersökningsprotokoll?

En förundersökning dokumenteras enligt 23 kap. 21 § rättegångsbalken (RB). Protokollet ska ge en trogen bild av sådant som är av betydelse för utredningen. När utredningen leder till åtal används protokollet av åklagaren, den tilltalade och försvararen för att förbereda processen.

Begreppet FUP används ibland för en enda pdf, men juridiskt och praktiskt kan materialet bestå av flera volymer och separata bilagor:

• huvudprotokoll med innehållsförteckning och sammanställningar,
• förhör med misstänkta, målsägande och vittnen,
• fotografier, kartor och platsundersökningar,
• beslagsprotokoll och beslagsförteckningar,
• tekniska, rättsmedicinska eller it-forensiska utlåtanden,
• telefon-, meddelande-, konto- eller positionsanalyser,
• promemorior och andra utredningshandlingar, samt
• separata tilläggsprotokoll eller sekretessbilagor.

Förundersökningskungörelsen (FUK) innehåller närmare regler om hur protokollet ska föras och vilka uppgifter som ska antecknas. Dokumentationen ska bland annat göra det möjligt att följa vilka åtgärder som har vidtagits och vad som kommit fram.

FUP är inte automatiskt allt som funnits i utredningen

Det färdiga protokollet är ett urval och en strukturering av utredningsmaterialet. Material som bedömts sakna betydelse kan ligga i så kallat sidomaterial och inte tas med i huvudprotokollet. Det betyder inte att materialet får döljas godtyckligt. Objektivitetsprincipen kräver att också omständigheter som talar till den misstänktes fördel söks, tas till vara och beaktas.

För en misstänkt och försvarare är det därför viktigt att skilja mellan:

Material	Vad det är	Varför det spelar roll
Förundersökningsprotokoll	Det ordnade material som tagits in i protokollet.	Det är den centrala akten inför åtalsbeslut och rättegång.
Sidomaterial	Material som förekommit i utredningen men inte tagits in i protokollet.	Kan innehålla uppgifter som behövs för att kontrollera urvalet eller en alternativ förklaring.
Arbetsmaterial	Utkast, minnesanteckningar eller rent internt material som inte alltid är en allmän handling.	Omfattas inte automatiskt av vare sig ett FUP-utlämnande eller handlingsoffentligheten.

Vad ska man kunna utläsa ur en FUP?

En väl strukturerad FUP gör det möjligt att följa utredningens centrala frågor: vilket brott som har utretts, vem misstanken gäller, vilken bevisning som samlats in och hur uppgifter hänger ihop. FUK ställer krav på protokollföringen, men materialets utformning varierar med ärendet.

Vanliga delar är:

1. Omslag och innehållsförteckning. Ärendenummer, brottsrubricering, misstänkta och paginering.
2. Anmälan och händelseuppgifter. Den första beskrivningen är en ingång till utredningen, inte ett bevisat händelseförlopp.
3. Förhör. Kontrollera om texten är ordagrann utskrift, dialogförhör eller förhörsledarens sammanfattning.
4. Teknisk bevisning. Läs både slutsatsen och metod, urval, osäkerhet och bilagor.
5. Beslag och spårbarhet. Följ när ett föremål togs i beslag, hur det märktes och vem som hanterat det.
6. Fotografier och digitalt material. Kontrollera datum, källa, metadata, beskärning och om material saknas före eller efter ett utdrag.
7. Personalia och delgivning. Kan innehålla känsliga uppgifter som ofta maskas för utomstående.

Stämningsansökan är en separat domstolshandling. Där finns åklagarens slutliga gärningsbeskrivning och bevisuppgift. Läs den tillsammans med FUP:en för att se exakt vilka delar av materialet åklagaren åberopar.

När blir en FUP offentlig?

Det vanliga kortsvaret är ”när åtal väcks”, men juridiskt behövs två separata frågor:

1. Är handlingen allmän? Det avgörs enligt 2 kap. TF, bland annat av om handlingen förvaras hos myndigheten och är inkommen eller upprättad.
2. Är uppgifterna offentliga? Även en allmän handling kan helt eller delvis omfattas av sekretess enligt OSL.

Handlingar i en pågående förundersökning kan alltså vara allmänna men ändå inte lämnas ut därför att uppgifterna är sekretessbelagda. När åtal väcks och FUP lämnas till domstolen blir det inlämnade materialet en allmän handling där. Då upphör förundersökningssekretessen ofta för just det materialet, men inte undantagslöst och inte nödvändigtvis för material som aldrig lämnats till domstolen.

Läge	Allmänhetens praktiska tillgång	Viktig reservation
Pågående utredning, ingen åtalad	Ofta starkt begränsad.	Utlämnande kan skada planerade förhör, spaning, bevisinhämtning eller framtida brottsbekämpning.
Förundersökningen nedlagd	En ny sekretessprövning ska göras; utredningssekretessen kan ha försvagats eller upphört.	Integritetssekretess och skydd för framtida åtgärder kan fortfarande gälla.
Åtal väckt och FUP ingiven	FUP är normalt möjlig att beställa från domstolen.	Domstolen prövar fortfarande sekretess uppgift för uppgift och kan lämna en maskad version.
Förhandling bakom stängda dörrar	Tillgången beror på domstolens sekretessprövning.	Att material har nämnts i domstol gör det inte automatiskt offentligt om förhandlingen varit stängd.

Offentlighet är därför inte ett enda klockslag som låser upp hela polisakten. Varje myndighet prövar de handlingar den förvarar, och olika bilagor kan få olika resultat.

Förundersökningssekretess enligt OSL 18 kap.

18 kap. 1 § OSL skyddar brottsbekämpningens arbete. Sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till bland annat förundersökning i brottmål om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller att den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Exempel på skyddsintressen är att:

• misstänkta eller vittnen inte ska kunna anpassa sina berättelser,
• bevis inte ska undanröjas eller påverkas,
• spaningsmetoder och planerade åtgärder inte ska avslöjas, och
• andra sammanhängande utredningar inte ska skadas.

18 kap. OSL skyddar främst utredningen och brottsbekämpningen. Personer i materialet skyddas dessutom ofta av sekretess enligt 35 kap. OSL eller andra bestämmelser, exempelvis för uppgifter om hälsa, sexualbrott, barn, skyddade personuppgifter eller andra mycket personliga förhållanden. Därför kan namn, adresser, fotografier och känsliga avsnitt fortfarande maskas även när risken för själva utredningen har försvunnit.

Sekretess ska prövas uppgift för uppgift

Myndigheten ska inte automatiskt vägra lämna ut en hel FUP bara för att vissa delar är hemliga. Om offentliga delar kan lämnas ut utan att de skyddade uppgifterna röjs ska myndigheten normalt lämna en kopia där de sekretessbelagda delarna har maskerats.

En korrekt prövning skiljer mellan:

• om handlingen är allmän,
• vilken konkret sekretessbestämmelse som gäller,
• vilken skaderisk eller vilket skyddsintresse som motiverar sekretessen, och
• om resten kan lämnas ut med maskning.

Partsinsyn är inte samma sak som allmänhetens rätt

Detta är den viktigaste skillnaden i praktiken. En begäran från en misstänkt eller försvarare ska inte slentrianmässigt behandlas som om den kom från vilken utomstående som helst.

	Partsinsyn för misstänkt	Allmänhetens handlingsoffentlighet
Rättslig grund	Främst 23 kap. 18–21 §§ RB, FUK och kompletterande regler om partsinsyn.	2 kap. TF och OSL.
Vem?	Den misstänkte och försvararen i den egna brottsutredningen.	Var och en, även anonymt och utan svenskt medborgarskap.
Under pågående utredning	Fortlöpande insyn efter underrättelse om skälig misstanke, i den mån det kan ske utan men för utredningen.	Uppgifter kan hållas hemliga med stöd av bland annat 18 kap. OSL.
När utredningen är färdig	Slutdelgivning med möjlighet att granska, lämna synpunkter och begära komplettering före åtalsbeslut.	Ingen särskild slutdelgivning; varje begäran prövas enligt TF och OSL.
Syfte behöver anges?	Rollen i processen måste kunna klarläggas.	Nej, myndigheten får normalt inte efterforska identitet eller syfte mer än vad sekretessprövningen kräver.

Partsinsyn är inte obegränsad i varje skede. Före slutdelgivning kan utredningsintresset begränsa vad som lämnas. Sekretess kan också i särskilda situationer påverka formerna för tillgång. Men myndigheten måste göra rätt sorts prövning utifrån din roll.

Är du misstänkt bör du därför skriva: ”Jag begär att få ta del av materialet inom ramen för min partsinsyn enligt 23 kap. RB.” Om du samtidigt vill åberopa offentlighetsprincipen kan du ange det som en alternativ grund.

Så begär eller beställer du en FUP

1. Välj rätt myndighet

• Polismyndigheten: om utredningen finns där och åtal ännu inte har väckts.
• Åklagarmyndigheten: om åklagare leder ärendet eller förvarar materialet.
• Tingsrätten: när åtal har väckts och FUP har getts in som handling i brottmålet.

En myndighet behöver bara lämna ut handlingar som den förvarar. Om du kontaktat fel myndighet kan du fråga var handlingen sannolikt finns, men skicka begäran direkt till den myndighet som har akten.

2. Identifiera materialet

Det bästa sökunderlaget är något av följande:

• polisens K-nummer eller annat ärendenummer,
• Åklagarmyndighetens AM-nummer,
• tingsrättens målnummer, vanligen B följt av nummer och år,
• namn på tilltalad i kombination med domstol och ungefärligt åtalsdatum, eller
• datum, plats och brottstyp om nummer saknas.

Myndigheten måste kunna identifiera handlingen med rimliga åtgärder. En alltför bred begäran, exempelvis ”alla FUP:ar om bedrägeri”, kan behöva avgränsas.

3. Ange omfattning och format

Be uttryckligen om huvudprotokoll, tilläggsprotokoll och kända bilagor. Om du bara skriver ”domen” får du inte automatiskt FUP:en. Ange om du vill ha digital kopia, papperskopia eller endast läsa materialet på plats.

Mall: begäran från allmänheten

Ämne: Begäran om allmän handling – förundersökningsprotokoll

Till [Polismyndigheten/Åklagarmyndigheten/tingsrätten],

Jag begär med stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen att få ta del av
förundersökningsprotokollet i [ärendenummer eller målnummer], inklusive
innehållsförteckning, tilläggsprotokoll och bilagor som getts in i ärendet.

Jag önskar handlingarna i befintligt digitalt format via e-post. Meddela mig
innan beställningen verkställs om en avgift kommer att tas ut.

Om någon uppgift inte lämnas ut begär jag att övriga delar lämnas ut maskerade.
Jag begär också ett skriftligt, överklagbart beslut av myndigheten för varje
helt eller delvis avslag, med angivna lagrum och överklagandehänvisning.

Mall: misstänkt eller försvarare

Till undersökningsledaren i ärende [ärendenummer],

Jag är [misstänkt/försvarare] i ärendet och begär att få ta del av det som
förekommit vid förundersökningen inom ramen för partsinsynen enligt 23 kap.
rättegångsbalken. Begäran omfattar protokoll, bilagor och material som inte
tagits in i det preliminära förundersökningsprotokollet.

Jag önskar materialförteckning samt digital tillgång i befintligt format.
Om tillgång begränsas, ange vilket material beslutet gäller, rättslig grund
och hur frågan kan prövas.

Avgift, digital fil och papperskopia

Det är gratis att ta del av en allmän handling på stället, under förutsättning att handlingen får lämnas ut. Du har också rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller kopia enligt 2 kap. TF.

För statliga myndigheter gäller normalt avgiftsförordningens taxa för papperskopior: de första nio sidorna är gratis, den tionde sidan medför en avgift på 50 kronor och varje sida därutöver 2 kronor. Särskilda regler, portokostnad och myndighetens beslut kan påverka totalsumman. Kommuner och regioner kan ha egna lagliga taxor.

Du har inte en generell grundlagsfäst rätt att få handlingen skickad som pdf via e-post. Många myndigheter lämnar ändå digitala kopior som service och kan i vissa fall ta betalt enligt sina regler. En stor FUP kan lämnas via säker filöverföring, lagringsmedia eller i flera filer.

Myndigheternas rutiner skiljer sig. Polismyndigheten anger att endast vissa handlingar lämnas elektroniskt. Åklagarmyndigheten anger att handlingar med känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser inte lämnas till privatpersoner via vanlig e-post; papperskopia kan då beställas. Fråga därför vilket säkert eller fysiskt leveranssätt som erbjuds i just ditt ärende.

Form	Rättsligt/praktiskt läge	Bra att fråga
Läsa på plats	Avgiftsfritt enligt TF, om handlingen kan tillhandahållas utan sekretesshinder.	Behöver tid bokas och får du fotografera sidor?
Papperskopia	Rätt till kopia mot fastställd avgift, med vissa undantag.	Sidantal, taxa och porto.
Digital kopia	Vanlig service men inte en generell rätt enligt TF att få just e-postformat.	Filformat, leveranssätt, eventuell avgift och om filen är sökbar.

Varför är namn och stycken maskerade?

Maskning innebär att sekretessbelagda uppgifter döljs medan resten av handlingen lämnas ut. Myndigheten ska kunna ange vilket lagrum som stödjer sekretessen. Samma FUP kan därför lämnas i olika versioner till en försvarare och en utomstående.

Vanliga typer av maskning gäller:

• uppgifter som kan skada en pågående eller framtida utredningsåtgärd,
• kontaktuppgifter, personnummer och skyddade personuppgifter,
• uppgifter om barn, hälsa, sexualitet eller andra personliga förhållanden,
• identiteten på tipsare eller andra personer med särskilt skyddsbehov,
• bilder eller uppgifter om brottsoffer, och
• metoder, koder eller uppgifter som rör annan brottsbekämpande verksamhet.

En svart ruta ska inte betraktas som en förklaring i sig. Vid ett delavslag kan du begära ett formellt beslut som anger tillämplig paragraf. Myndigheten kan behöva beskriva skälen på en nivå som inte samtidigt avslöjar den hemliga uppgiften.

Så får du ett överklagbart avslagsbeslut

Ett första besked kan lämnas av en tjänsteman. Om handlingen inte lämnas ut helt eller delvis ska du enligt 6 kap. 3 § OSL informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning. Det är myndighetens formella beslut som normalt kan överklagas.

1. Begär myndighetsbeslut. Skriv att du vill ha ett skriftligt och överklagbart beslut.
2. Kontrollera omfattningen. Beslutet bör klargöra vilka handlingar eller uppgifter som inte lämnas ut.
3. Kontrollera lagstödet. Be om den konkreta paragrafen i OSL och varför den är tillämplig.
4. Läs överklagandehänvisningen. Där står vart överklagandet ska skickas och inom vilken tid.
5. Skicka via beslutsmyndigheten. Överklagandet ges normalt in till myndigheten som fattat beslutet, som sedan vidarebefordrar det till behörig domstol.

En statlig eller kommunal myndighets avslag på en begäran enligt TF överklagas normalt till kammarrätten enligt 6 kap. 7–8 §§ OSL. Beslut av domstol om utlämnande följer delvis andra instansregler. Följ därför alltid anvisningen i det beslut du fått.

En kort mall för överklagande

Till [myndigheten som fattat beslutet]

Överklagande av beslut [datum och diarienummer]

Jag överklagar beslutet att helt/delvis inte lämna ut [identifiera handlingen].
Jag begär i första hand att handlingen lämnas ut i sin helhet och i andra hand
att alla delar som inte omfattas av sekretess lämnas ut i maskerad kopia.

Skäl:
- Beslutet visar inte konkret hur ett utlämnande skulle medföra den skada som
  krävs enligt den åberopade bestämmelsen.
- Sekretessprövningen förefaller omfatta hela handlingen utan en tillräckligt
  individualiserad prövning av uppgifterna.
- Utredningsläget har förändrats genom [åtal/nedläggning/annan omständighet],
  vilket ska beaktas vid en aktuell skadeprövning.

Jag begär att överklagandet vidarebefordras till behörig domstol om myndigheten
inte ändrar beslutet på det sätt jag begärt.

Anpassa argumenten till beslutet. Att en förundersökning är avslutad innebär inte automatiskt att all sekretess har upphört, men myndigheten måste bedöma den aktuella risken och även pröva om delar kan lämnas ut.

För en mer generell genomgång, se Begära ut myndighetshandlingar – steg för steg.

Så läser du en FUP metodiskt

En FUP återger påståenden och utredningsåtgärder. Den fastställer inte skuld. Det är domstolen som efter en kontradiktorisk prövning avgör om åklagaren har bevisat åtalet utom rimligt tvivel.

1. Börja med index och paginering

Kontrollera antal sidor och volymer. Markera luckor, hänvisningar till bilagor som inte finns och om ett tilläggsprotokoll nämns. En pagineringslucka bevisar inte att något undanhållits; sidor kan ha tagits bort, ersatts eller sekretessprövats. Men luckan är en rimlig fråga att ställa.

2. Läs gärningsbeskrivningen bredvid bevisningen

Om åtal har väckts, dela upp gärningsbeskrivningen i de omständigheter åklagaren måste bevisa: handling, tid, plats, uppsåt eller oaktsamhet och eventuella kvalificerande moment. Skriv sedan vilken bevisning som påstås stödja varje del.

3. Bygg en neutral tidslinje

För varje uppgift, anteckna källan och hur säker tidpunkten är. Skilj mellan systemtid, en persons uppskattning och utredarens slutsats.

Tid	Händelse	Källa	Osäkerhet
[klockslag/intervall]	[vad som påstås ha hänt]	[förhör, logg, foto, analys]	[exakt, uppskattad, motsagd]

4. Skilj primärkälla från sammanfattning

Ett förhörsreferat är inte alltid en ordagrann utskrift. En skärmbild är inte samma sak som en fullständig digital export. En analys-pm kan bygga på ett större råmaterial. Kontrollera därför:

• vem som gjort iakttagelsen,
• när uppgiften dokumenterades,
• om original, ljudfil eller rådata finns,
• om frågor och sammanhang framgår, och
• om alternativa tolkningar har prövats.

5. Jämför förhör utan att bara leta motsägelser

Skillnader kan bero på minne, frågeteknik, sammanfattning eller att personen fått ny information. Notera vad vittnet själv upplevt, vad som återberättats av andra och vad som är en slutsats. Jämför också om centrala uppgifter tillkommit efter att personen kan ha tagit del av andras versioner.

6. Granska teknisk bevisning i hela kedjan

Fråga vilket föremål eller konto som undersökts, hur det säkrades, vilken metod som användes, vilken tidszon som gäller och vilka begränsningar utlåtandet anger. En teknisk träff kan styrka kontakt eller närvaro utan att ensam visa vem som utförde en gärning eller med vilket uppsåt.

7. Leta också efter frånvaro av stöd

Att bevis saknas är inte alltid bevis för motsatsen. Men om en påstådd händelse normalt borde lämna ett visst spår kan frånvaron vara relevant. Formulera försiktigt vad kontrollen faktiskt visar och vilka alternativa förklaringar som finns.

8. Markera sekretess och sidomaterial separat

Gör en lista över maskade avsnitt, saknade bilagor och material som uttryckligen nämns men inte ingår. Är du part, begär att få veta hur materialet hanteras inom partsinsynen. Är du utomstående, kan du begära ett formellt sekretessbeslut.

Checklista när du beställer och granskar FUP

• Har du rätt myndighet och rätt ärende- eller målnummer?
• Begär du FUP, tilläggsprotokoll och bilagor – inte bara domen?
• Har du angett om begäran grundas på partsinsyn eller på 2 kap. TF?
• Har du begärt materialförteckning om du är part?
• Har du bett om kostnadsbesked och önskat format?
• Har myndigheten prövat om offentliga delar kan lämnas ut maskerade?
• Har du begärt myndighetens skriftliga beslut vid helt eller delvis nej?
• Framgår lagrum, beslutsdatum och hur beslutet överklagas?
• Stämmer innehållsförteckning, sidantal, volymer och bilagehänvisningar?
• Skiljer du mellan ordagranna uppgifter, referat och utredarens slutsatser?
• Har du läst tekniska begränsningar och inte bara slutsatsen?
• Har du jämfört FUP med stämningsansökans gärningsbeskrivning och bevisuppgift?

Vanliga frågor om FUP

Kan vem som helst begära ut ett förundersökningsprotokoll?

Ja, vem som helst kan begära ut en allmän handling utan att normalt behöva uppge identitet eller syfte. Men myndigheten lämnar bara ut de uppgifter som är offentliga efter sekretessprövning.

Är hela FUP offentlig så snart åtal väcks?

Nej, inte automatiskt. Den FUP som lämnas till domstolen är normalt en allmän handling och mycket blir ofta offentligt, men vissa uppgifter och bilagor kan fortfarande omfattas av sekretess. Material som inte getts in till domstolen måste begäras från den myndighet som förvarar det.

Kan jag få FUP innan åtal?

Som utomstående kan du begära den, men förundersökningssekretess gör att tillgången ofta är starkt begränsad. Som skäligen misstänkt har du en särskild fortlöpande rätt till partsinsyn, med möjlighet till begränsning om insynen skulle skada utredningen.

Vid slutdelgivning omfattar rätten enligt 23 kap. 18 a § rättegångsbalken det som har förekommit i förundersökningen. Rätten fortsätter efter åtal till dess att åtalet har prövats slutligt eller saken annars avgjorts, med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 och 3 a §§ OSL.

När åtal har beslutats har den misstänkte och försvararen enligt 23 kap. 21 a § rättegångsbalken rätt att på begäran få en papperskopia av förundersökningsprotokollet eller motsvarande anteckningar. De har också rätt att begära en sammanställning över och kopior av sidomaterial. Kopior av sidomaterial behöver dock inte lämnas om det finns risk att en sekretessbelagd uppgift sprids obehörigen eller om materialets omfattning eller karaktär utgör hinder.

Är FUP samma sak som domen?

Nej. FUP är utredningsmaterial. Stämningsansökan anger åtalet, och domen redovisar domstolens prövning. Beställ handlingarna var för sig.

Varför saknas vissa bilder eller bilagor?

De kan finnas i en separat volym, vara ingivna i annat format, utgöra sidomaterial eller omfattas av sekretess. Fråga efter innehålls- eller aktbilageförteckning och begär ett formellt beslut om myndigheten vägrar lämna ut en identifierad handling.

Har jag rätt att få FUP som sökbar pdf?

Inte generellt enligt TF. Du kan begära befintligt digitalt format, men myndigheten behöver normalt inte skapa en ny bearbetad eller OCR-tolkad version enbart för din begäran.

Kan myndigheten fråga vem jag är?

Vid en vanlig TF-begäran får myndigheten normalt inte efterforska identitet eller syfte mer än vad som behövs för att pröva om sekretess gäller. Om du åberopar partsinsyn måste myndigheten däremot kunna kontrollera din roll och behörighet.

Kan myndigheten ta betalt för en mejlad FUP?

Det kan förekomma, men reglerna skiljer sig mellan myndigheter och leveranssätt. Be om rättslig grund, taxa och kostnadsbesked i förväg. Rätten att kostnadsfritt läsa handlingen på plats är något annat än att få en kopia framställd och skickad.

Vad gör jag om jag bara får ett mejl med ordet ”sekretess”?

Svara att du begär myndighetens skriftliga, överklagbara beslut enligt 6 kap. 3 § OSL, med uppgift om vilka handlingar eller delar som nekas, tillämpliga lagrum och överklagandehänvisning.

Relaterade guider

• Förundersökning – gång, tidsåtgång, slutdelgivning och nedläggning
• Misstänkt för brott – rättigheter vid polisförhör och häktning
• Begära ut myndighetshandlingar steg för steg
• Offentlighetsprincipen i praktiken
• Slutdelgivning och komplettering i förundersökning

Officiella källor och vidare läsning

• Tryckfrihetsförordning (1949:105), 2 kap. om allmänna handlingar
• Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), särskilt 6, 18, 35 och 43 kap.
• Rättegångsbalk (1942:740), särskilt 23 kap. 18–21 §§
• Förundersökningskungörelse (1947:948)
• Avgiftsförordning (1992:191), särskilt 15–16 §§
• Polismyndigheten: Ta del av allmän handling
• Åklagarmyndigheten: Om handlingar, beställning och avgifter

Senast sakgranskad mot offentliga författningar och myndighetskällor: 29 juli 2026. Guiden är allmän information och ersätter inte bedömning av en försvarare i det enskilda ärendet. Sekretess avgörs utifrån uppgiften, ärendets aktuella läge och den myndighet som förvarar handlingen.