Hoppa till innehållet
ArmaTech, Defensor och polisens elchockvapen: leverantören, ägarna och tidigare ÖB i styrelsen
PolisenGranskningPolis & ingripanden12 min läsning

ArmaTech, Defensor och polisens elchockvapen: leverantören, ägarna och tidigare ÖB i styrelsen

Innehåll

Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.

Artikeln om polisens elchockvapen handlar om vapnets medicinska och rättsliga risker. Den här relaterade granskningen tittar i stället på leverantörsledet: ArmaTech, Axon, Defensor Group, Flat Capital och de myndighetsnära personer som finns i gruppens styrelse och affärsmiljö.

Utgångspunkten är enkel: när ett bolag säljer eller distribuerar våldshjälpmedel, kroppskameror, ballistiskt skydd eller annan säkerhetsteknik till polis, militär och andra myndigheter räcker det inte att produkten fungerar tekniskt. Allmänheten behöver också kunna se vem som äger leverantörsledet, vilka tidigare statliga toppbefattningar som finns runt bolaget och hur myndighetsnära nätverk hanteras i upphandlingar.

Vad är belagt?

Följande uppgifter går att belägga i öppna källor:

  • ArmaTech och Axon: ArmaTech uppgav 2022 att bolaget tillsammans med Axon tilldelats ett flerårigt ramavtal för att leverera TASER 7 med tillbehör till svensk brottsbekämpning, Riksdagsförvaltningen och Försvarsmakten.
  • Norge: ArmaTech har också offentligt meddelat att bolaget tillsammans med Axon vunnit ett flerårigt Taser-avtal för norsk polis, inklusive TASER 7, Evidence.com och VR-träningslösning.
  • Defensor-affären: Defensor och Flat Capital meddelade 2025 att Flat investerade cirka 458 MSEK i Defensor och blev största ägare/majoritetsägare med cirka 62,5 procent.
  • ArmaTech och SAFE4U: Defensor förvärvade samtidigt 70 procent av aktierna i ArmaTech och SAFE4U.
  • Jonas Jägerbring: Defensor uppger att Jonas Jägerbring är grundare av ArmaTech, blev aktieägare i Defensor tillsammans med ArmaTechs medgrundare Stefan Fröman och tog plats i Defensors styrelse.
  • SAFE4U: SAFE4U beskriver sig som tillverkare av ballistiska skydd och hjälmar för polis, militär och specialförband. Bolaget skriver också att produkter säljs till myndigheter och omfattas av regelverk om krigsmateriel.
  • Sverker Göranson: Defensors egen webbplats listar Sverker Göranson som styrelseledamot och beskriver honom som general (f.d.) och tidigare Sveriges överbefälhavare 2009-2015.

Vad gör bolagen?

ArmaTech beskriver sig i Defensors och Flats material som en nordisk systemleverantör och partner till världsledande tillverkare inom försvars- och säkerhetssektorn. I ArmaTechs egna nyheter syns Axon-samarbetet tydligt genom TASER 7-avtal och produktmiljöer som även omfattar digital bevis- och kamerateknik.

SAFE4U utvecklar och tillverkar ballistiska skydd, hjälmar, plattbärare och skyddsplattor. SAFE4U skriver att bolaget säljer till myndighetskunder och att kunder normalt är sådana myndigheter som försvar, polis, räddningstjänst och andra aktörer med särskilda behov.

Defensor Group beskriver sig som en svensk försvarsindustrigrupp som ska investera i och utveckla innovativa lösningar inom försvar och säkerhet. Gruppen säger att den vill samla entreprenörsdrivna bolag i en större struktur som kan hantera större order, skapa synergieffekter och möta kundernas behov.

Ägarledet: Flat Capital och Siemiatkowski-sfären

Flat Capital anges som Defensors huvudägare. Flat grundades 2013 av Nina och Sebastian Siemiatkowski, entreprenörerna bakom Milkywire och Klarna. I Defensors och Flats material framgår att Flat investerade cirka 458 MSEK i Defensor för cirka 62,5 procents ägande.

Flat Capitals portfölj eller historiska portfölj binder samman olika typer av tillgångar: Klarna, Defensor och globala techbolag som OpenAI, SpaceX, Perplexity, ElevenLabs och Cerebras har förekommit i Flats egen portföljkommunikation. Det betyder inte att Klarna äger Defensor eller att dessa portföljbolag äger varandra. Den belagda kopplingen är Flat Capital/Siemiatkowski-sfären som ägare eller investerare.

Varför är tidigare ÖB i styrelsen en granskningfråga?

Att en tidigare ÖB sitter i styrelsen för ett försvars- och säkerhetsbolag är inte i sig otillåtet. Det är vanligt att försvarsindustri rekryterar personer med militär och myndighetsnära erfarenhet. Det kan ge relevant kunskap om operativa behov, doktrin, organisation och kravställning.

Men just därför finns också en legitim offentlig fråga: när bolag säljer till eller nära statliga myndigheter, hur säkerställs att tidigare myndighetstoppar inte blir en otillbörlig kanal in i upphandling, kravställning eller informell påverkan?

Det finns i de källor jag gått igenom inte belägg för att Sverker Göranson, Defensor, ArmaTech, Flat eller SAFE4U agerat otillbörligt i någon svensk upphandling. Det som går att säga är något annat: strukturen skapar en tydlig potentiell intresse- och förtroendefråga. En tidigare ÖB i styrelsen ger bolaget symboliskt och praktiskt myndighetskapital. När samma koncernmiljö riktar sig mot polis, militär, specialförband och andra myndigheter bör insynen vara hög.

Risker som bör synliggöras

De möjliga problemen är främst styrnings- och transparensproblem, inte påstådda brott:

  • Revolving door-risk: tidigare höga befattningshavare kan ta med sig nätverk, kunskap om myndigheternas interna behov och legitimitet in i ett kommersiellt bolag.
  • Informationsasymmetri: ett bolag med djup myndighetskunskap kan förstå kommande behov, språk och kravställning bättre än konkurrenter.
  • Förtroenderisk: allmänheten kan uppfatta myndighetsnära bolag som gynnade även om upphandlingen formellt är korrekt.
  • Kravställningsrisk: om tidigare myndighetsföreträdare påverkar hur behov formuleras i branschen kan en produktkategori normaliseras innan den är brett demokratiskt diskuterad.
  • Tekniklåsning: Axon/TASER-miljön är inte bara hårdvara. Den kan omfatta tillbehör, mjukvara, molnbaserad bevisförvaltning och utbildningssystem, vilket gör leverantörsval mer långvarigt än ett enstaka vapeninköp.
  • Kapitalets riktning: Flat beskriver Defensor som en större och mer aktiv försvarsinvestering. Det placerar polis- och försvarsteknik i en investeringslogik där tillväxt, förvärv, framtida börsnotering och myndighetskontrakt kan samverka.

Varför hör detta ihop med polisens elchockvapen?

Polisens elchockvapen är inte bara en fråga om volt, smärta och medicinsk risk. Vapnet ingår i en bredare leverantörsmiljö där Axon säljer våldshjälpmedel, kroppskameror, digital bevisförvaltning och träningslösningar internationellt. ArmaTechs offentliga Axon-samarbeten i Sverige och Norge visar att svenska leverantörer kan få en viktig roll i den nordiska myndighetsmarknaden för sådan teknik.

När användningen av elchockvapen ökar kraftigt och leverantörsledet samtidigt samlas i en försvarsindustrigrupp med Flat som huvudägare och tidigare ÖB i styrelsen, bör upphandlingsfrågan granskas lika noggrant som själva våldsanvändningen. Inte för att det finns bevis för korruption, utan för att ett demokratiskt våldsmonopol kräver mer än formell korrekthet: det kräver synliga gränser mellan statlig makt, tidigare statliga topproller och privat försvars-/säkerhetskapital.

Källor

Relaterade artiklar

Läs vidare

Visa alla artiklar