Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.
Sammanfattning: När riksdagen den 15 juni 2026 debatterade Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för 2025 stod en historiskt stor ärendeökning i centrum. JO nyregistrerade 15 429 ärenden, jämfört med 11 703 under 2024: 3 726 fler, eller cirka 32 procent. Klagomålen som rör Polismyndigheten ökade ännu snabbare, från 1 334 till 1 998 – 664 fler och knappt 50 procent.
Siffrorna visar ett kraftigt ökat tryck på riksdagens extraordinära kontrollorgan. De visar däremot inte att polisen, socialtjänsten eller någon annan myndighet begick motsvarande antal fel. En JO-anmälan är ett påstående som registreras och bedöms; de flesta anmälningar utreds inte vidare, och bara en del av de utredda leder till kritik. Den skillnaden måste följa med genom hela debatten.
Faktaruta: JO-ärenden 2025
- Alla nyregistrerade ärenden: 15 429 (11 703 år 2024; cirka +32 procent).
- Polisen: 1 998 klagomål (1 334 år 2024; knappt +50 procent).
- Socialtjänsten: 2 780 klagomål.
- Migration/utlänningsärenden: 1 299 klagomål.
- Utbildning: 777 klagomål.
Källa och avgränsning: JO:s ämbetsberättelse och riksdagens behandling. Områdessiffrorna är registrerade klagomål i JO:s kategorier, inte domar, brottsanmälningar eller konstaterade fel. Kategorierna ska därför inte användas som ett kvalitetsbetyg utan ytterligare analys.
Offentlig tillsyn i siffror
JO-ärenden 2021–2025
Diagrammet visar registrerade ärenden inom fyra JO-områden. Det är klagomåls- och tillsynsdata, inte antal konstaterade myndighetsfel.
Polis · 2025
1 998
Socialtjänst · 2025
2 780
Migration · 2025
1 299
Utbildning · 2025
777
Visa alla värden
| År | Polis | Socialtjänst | Migration | Utbildning |
|---|---|---|---|---|
| 2021 | 1 294 | 1 791 | 801 | 453 |
| 2022 | 1 481 | 1 618 | 777 | 378 |
| 2023 | 1 281 | 1 870 | 675 | 468 |
| 2024 | 1 334 | 2 049 | 887 | 500 |
| 2025 | 1 998 | 2 780 | 1 299 | 777 |
Metod: Varje linje följer ett ärendeområde. Siffrorna visar inte hur många anmälare som fick rätt.
Källa: JO:s ämbetsberättelser
Volymerna är inte samma kohort och visar inte en fällandegrad.
Metod: Staplarna visar årsvolymer var för sig och ska inte räknas om till en utfallsprocent.
Vad ökningen faktiskt säger – och inte säger
Ökningen från 11 703 till 15 429 är 3 726 ärenden, vilket avrundas till cirka 3 700 eller 32 procent. För polisen är ökningen 664 klagomål, cirka 49,8 procent. Det är korrekt att beskriva utvecklingen som kraftig. Det är däremot inte korrekt att säga att JO ”fann” 1 998 polisfel.
Anmälningsstatistik mäter bland annat missnöje, kännedom om JO, tillgång till digitala formulär och viljan att dokumentera en myndighetskontakt. En person kan anmäla flera händelser, och en händelse kan beröra flera organ. Förändrade arbetsmetoder eller kategorisering kan också påverka jämförelser. För att mäta faktiska regelbrott behövs uppgifter om vilka ärenden som utreddes, vad JO prövade och vilka beslut som innehöll kritik. Årets totalsiffror är därför en tydlig varningssignal och en grund för prioritering – men inte ensamma ett mått på myndigheternas rättsenlighet.
Varför polissiffran är särskilt viktig
Polisen har långtgående befogenheter: frihetsberövanden, kroppsvisitation, husrannsakan, våldsanvändning och omfattande personuppgiftsbehandling. När klagomålen ökar från 1 334 till 1 998 finns det goda skäl att undersöka vilka moment som återkommer: bemötande, dokumentation, tvångsmedel, långsam förundersökning eller brister i anmälningsupptagning. Men totalsiffran berättar inte hur dessa orsaker fördelas.
Ämbetsberättelsen innehåller konkreta polisbeslut där JO bland annat behandlar långsam och passiv handläggning, en ordningsbot utan rättsliga förutsättningar, sen brottsanmälan vid misstänkt våld i nära relation och ett frihetsberövande utan lagstöd. Sådana beslut visar verifierade brister i de prövade fallen. De får inte automatiskt generaliseras till alla 1 998 anmälningar – men de visar varför kvalificerad tillsyn behövs.
Luckan mellan ordinär och extraordinär tillsyn
JO är tänkt som extraordinär tillsyn, inte som första linjens klagomålsmyndighet för varje verksamhetsproblem. I riksdagsdebatten återkom konstitutionsutskottets ståndpunkt: JO kan fullgöra sitt uppdrag bäst när det också finns fungerande ordinär tillsyn och ändamålsenliga klagomålssystem.
Polisen och Kriminalvården saknar i dag en generell, löpande och organisatoriskt fristående extern tillsynsmyndighet som täcker hela verksamheten. Det betyder inte att de är helt ogranskade. JO, JK, domstolar, åklagare och specialiserade organ kan kontrollera olika delar, och myndigheterna har intern kontroll. Problemet är att kontrollen är uppdelad och att JO i praktiken kan bli den första breda externa vägen för många klagomål. För Kriminalvården är trycket särskilt tydligt: området hade fortfarande flest JO-klagomål 2025.
Statskontoret utreder enligt riksdagsdebatten behovet av ordinär tillsyn över både Polismyndigheten och Kriminalvården och ska redovisa uppdraget i slutet av 2026. Fram till dess bör man skilja mellan ett konstaterat systemproblem – avsaknaden av heltäckande ordinär tillsyn – och den ännu öppna frågan om hur en ny tillsynsmodell bör organiseras.
Vad JO kan göra
JO granskar om myndigheter och tjänstepersoner följer lagar och andra regler, särskilt krav på saklighet, opartiskhet och respekt för grundläggande rättigheter. JO kan hämta in handlingar och upplysningar, begära yttrande från myndigheten, inspektera verksamheter, inleda egna initiativ och avsluta ett ärende med vägledande uttalanden eller kritik. JO kan också uppmärksamma riksdagen eller regeringen på behov av regeländringar. I ordinära klagomålsärenden är beslutet och kritiken de centrala verktygen; JO:s särskilda åtals- och disciplinbefogenheter finns men används undantagsvis.
Vem som helst får anmäla gratis. Anmälaren behöver inte vara svensk medborgare, bo i Sverige eller själv vara drabbad. JO väljer dock själv vilka ärenden som ska utredas. Att ett ärende avslutas utan utredning betyder inte nödvändigtvis att myndigheten agerade rätt; det kan också bero på JO:s behörighet, prioriteringar, bristande tydlighet, att frågan nyligen granskats eller att händelsen är för gammal.
Vad JO inte kan göra
- JO kan inte ändra en dom eller ett myndighetsbeslut. Ett överklagande måste göras separat och inom rätt tid.
- JO kan inte besluta om skadestånd och ger inte individuell juridisk rådgivning.
- JO utreder normalt inte anonyma anmälningar eller händelser som ligger mer än två år tillbaka. Tvåårsgränsen är JO:s normala bedömningsregel, inte en garanti att nyare ärenden utreds.
- JO granskar främst myndigheter och den myndighetsutövning som vissa andra aktörer utför, inte vanliga tvister med företag, föreningar, banker, advokater eller politiker.
Offentlig handling: tänk före du bifogar
En JO-anmälan och dess bilagor blir allmänna handlingar när de kommer in. Det betyder att de kan begäras ut. Sekretess kan skydda vissa uppgifter, men den gäller inte automatiskt för allt som anmälaren uppfattar som privat. Om JO utreder ärendet får den anmälda myndigheten eller tjänstepersonen normalt veta vem som anmält. Den som har skyddade personuppgifter eller känsligt material bör använda JO:s webbformulär och bara lämna material som behövs för att förstå händelsen.
JO är inte SU eller Särskilda åklagarkammaren
JO granskar förvaltningens laglighet och lämplighet. Om påståendet i stället gäller ett misstänkt brott av en polisanställd är brottsspåret annorlunda. Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar, SU, utreder sådana misstankar i ett avskilt system. En åklagare vid Särskilda åklagarkammaren leder alltid SU:s förundersökningar och beslutar i åtalsfrågan.
SU är organisatoriskt avskild men ligger inom Polismyndigheten; den är inte en generell extern tillsynsmyndighet. Särskilda åklagarkammaren är åklagarorganisationens särskilda enhet för dessa brottsutredningar. Samma händelse kan i princip aktualisera både JO-granskning av myndighetsagerandet och en brottsutredning, men processerna har olika frågor, beviskrav och möjliga resultat.
FAQ
Bevisar 1 998 polisklagomål att polisen gjorde 1 998 fel?
Nej. Siffran avser registrerade klagomål. Ett fastställt fel kräver en prövning av omständigheterna, och de flesta JO-anmälningar utreds inte fullt ut.
Kan JO upphäva ett beslut eller ge mig ersättning?
Nej. Överklaga beslutet i rätt ordning och inom tidsfristen. Skadestånd måste drivas i ett annat rättsligt spår.
Är två år en absolut preskriptionstid?
Nej. JO uppger att händelser äldre än två år vanligtvis inte utreds. Det är en stark handläggningsregel, men inte samma sak som straffrättslig preskription.
Blir min anmälan offentlig?
Ja, den blir en allmän handling. Uppgifter som omfattas av sekretess lämnas inte ut, men sekretessprövningen görs uppgift för uppgift.
När ska jag vända mig till SU?
När det gäller misstanke om brott av en polisanställd. Ring 114 14 eller anmäl på en polisstation. SU utreder under ledning av åklagare vid Särskilda åklagarkammaren.
Slutsats
2025 års siffror motiverar granskning, inte förhastade domslut. Den nästan 50-procentiga ökningen av polisklagomål kan spegla både verkliga problem och förändrad anmälningsbenägenhet. Det säkra är att fler söker extern kontroll samtidigt som den generella ordinära tillsynen över polis och Kriminalvård fortfarande har en lucka. Statskontorets redovisning i slutet av 2026 blir därför central: en trovärdig reform måste ge enskilda en tydlig första klagoväg, publicera jämförbara resultat och samtidigt bevara JO:s roll som oberoende extraordinär kontrollmakt.
