Angiverilag 2026? Myndigheter lämnar uppgifter till polisen

Guiden är ett stödmaterial. Säkerställ alltid hur reglerna gäller i ditt enskilda ärende.

MigrationIntegritetPolisDokumentationTillsyn

Kort svar: Den 13 juli 2026 börjar nya regler om stärkt återvändandeverksamhet gälla. Sex myndigheter ska på eget initiativ lämna vissa uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utländsk medborgare saknar rätt att vistas i Sverige. Reformen kallas ofta angiverilagen i debatten, men det är inte lagens officiella namn.

Samtidigt får Polismyndigheten, Migrationsverket och i vissa situationer Kustbevakningen större möjligheter att omhänderta och undersöka mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att fastställa identitet. Reglerna antogs av riksdagen den 15 juni 2026 och bygger på proposition 2025/26:263.

Är detta en angiverilag?

Ordet angiverilag används av kritiker, fackförbund och rättighetsorganisationer. I lagtexten handlar det om en uppgiftsskyldighet i utlänningslagen. Skillnaden är viktig: den lag som faktiskt antogs omfattar inte alla offentliga verksamheter och innebär inte en allmän skyldighet för varje lärare, läkare eller socialsekreterare att rapportera människor.

Det ursprungliga politiska förslaget diskuterades bredare. Den slutliga proaktiva skyldigheten gäller sex namngivna statliga myndigheter. Det hindrar inte att information kan röra sig mellan myndigheter genom andra regler, men vård, skola och socialtjänst ingår inte i just denna lista.

Vilka sex myndigheter ska lämna uppgifter?

Den nya skyldigheten på eget initiativ gäller:

Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Kriminalvården
Kronofogdemyndigheten
Pensionsmyndigheten
Skatteverket

Tröskeln är att det ska finnas anledning att anta att personen saknar rätt att vistas i Sverige. Myndigheten behöver inte göra en fullständig migrationsrättslig prövning, men skyldigheten ska inte bygga på enbart utseende, språk eller ett löst antagande. De berörda myndigheterna ska lämna uppgifter som de redan förfogar över; de ska inte bedriva en egen utlänningsutredning.

Vilka uppgifter kan lämnas till polisen?

Den nya 17 kap. 6 § utlänningslagen räknar upp vilka uppgifter som omfattas:

namn, födelsetid och medborgarskap,
personnummer, samordningsnummer eller dossiernummer hos Migrationsverket,
bostadsadress eller annan uppgift om var personen regelbundet vistas,
telefonnummer, e-postadress och jämförbara kontaktuppgifter,
uppgift om att myndigheten har utländska identitetshandlingar,
omständigheterna bakom antagandet att personen saknar rätt att vistas i landet.

Uppgifterna ska inte lämnas om det är uppenbart obehövligt. Lagen innehåller också undantag för vissa sekretesskyddade uppgifter. Det betyder inte att all sekretess automatiskt stoppar utlämnande; de nya reglerna är utformade för att i vissa delar bryta tidigare sekretesshinder.

Kan sidoinformation också rapporteras?

Ja. I förarbetena beskrivs att skyldigheten kan omfatta så kallad sidoinformation: uppgifter som en myndighet får kännedom om i ett annat ärende, även om uppgiften inte behövs för myndighetens ursprungliga uppdrag. Ett exempel kan vara information som lämnas spontant vid ett förhör, en inspektion eller en förrättning.

Det här är en av reformens mest långtgående delar. En kontakt som började med skatt, ersättning, skuld eller arbete kan alltså skapa ett separat informationsflöde till polisen om tröskeln i lagen bedöms vara uppfylld.

Omfattas vården, skolan och socialtjänsten?

Inte av den nya proaktiva skyldigheten för de sex myndigheterna. Vård, skola och socialtjänst finns inte i uppräkningen. Du bör ändå skilja på direkt och indirekt informationsöverföring. Uppgifter från en verksamhet kan i vissa situationer registreras eller skickas vidare till en annan myndighet som omfattas, exempelvis Skatteverket. Dessutom finns sedan tidigare andra regler om uppgiftsskyldighet, sekretessbrytande bestämmelser och informationsutbyte på begäran.

Påståendet att "alla offentligt anställda måste ange papperslösa" är därför för brett. Påståendet att reformen saknar betydelse för kontakten med välfärden är samtidigt för enkelt. Den praktiska effekten beror på vilka uppgifter som skapas, vart de skickas och vilken myndighet som senare förfogar över dem.

När får polisen genomsöka en mobiltelefon?

De nya reglerna gäller elektronisk kommunikationsutrustning, till exempel mobiltelefon, surfplatta eller dator. Vid en inre utlänningskontroll får Polismyndigheten eller Kustbevakningen tillfälligt omhänderta utrustning om det är nödvändigt för att fastställa identiteten. Utrustningen ska vara i personens besittning, sannolikt ha använts av personen och kunna antas innehålla identitetsuppgifter.

Vid en kontroll får utrustningen bara hållas kvar så länge kontrollåtgärden pågår. I ärenden om uppehållstillstånd, internationellt skydd eller verkställighet finns andra bestämmelser där omhändertagandet i vissa fall kan pågå längre, som längst tre månader. Ett ingripande är alltså inte en obegränsad rätt att läsa allt i telefonen.

Beslutet kan överklagas

Beslut om att omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning kan överklagas till migrationsdomstol. Domstolen kan också pröva om handlingar har undersökts eller kopierats i strid med begränsningarna. Be därför om ett skriftligt beslut, datum, beslutsfattare, lagstöd och besked om hur du överklagar.

Vad du kan göra om reglerna berör dig

Ta reda på vilket beslut som gäller. Skilj på pågående asylärende, avvisning, utvisning, förvar och inre utlänningskontroll.
Ha dokument om vistelserätten tillgängliga. Beslut, överklagande, inhibition, LMA-kort eller annan aktuell handling kan minska risken för felaktiga antaganden.
Fråga efter lagstödet. Be myndigheten precisera vilken bestämmelse och vilken konkret omständighet som ligger bakom åtgärden.
Dokumentera kontakten. Anteckna tid, plats, myndighet, namn eller tjänstenummer och vilka uppgifter eller föremål som togs.
Begär skriftligt beslut och kvitto. Det är särskilt viktigt om telefon, dator, pass eller andra handlingar omhändertas.
Kontakta ombud snabbt. Fråga uttryckligen om överklagande, inhibition och om du har rätt till offentligt biträde.

Se även våra guider om att spela in samtal med myndigheter, begära ut handlingar och bygga en tidslinje inför Migrationsverkets utredning.

FAQ om angiverilagen och de nya reglerna

När börjar lagen gälla?
Den 13 juli 2026.

Är angiverilagen det officiella namnet?
Nej. Riksdagens ärende heter stärkt återvändandeverksamhet. "Angiverilag" är ett politiskt och journalistiskt begrepp för uppgiftsskyldigheten.

Måste socialtjänsten anmäla papperslösa?
Socialtjänsten omfattas inte av den nya proaktiva skyldigheten som gäller de sex uppräknade myndigheterna. Andra regler om informationsutbyte kan dock bli aktuella i enskilda situationer.

Måste vården eller skolan rapportera?
Inte enligt denna sexmyndighetsregel. Vård och skola är inte med i uppräkningen.

Kan Skatteverket lämna min adress och telefon?
Ja, om förutsättningarna är uppfyllda omfattar lagen bland annat adress, telefonnummer, e-post och identitetsuppgifter som myndigheten redan har.

Får polisen läsa hela mobilen?
Befogenheten är knuten till identitetsutredningen och omgärdas av krav på nödvändighet och koppling till identitetsuppgifter. Begär skriftligt beslut och överklagandehänvisning om din utrustning omhändertas.

Källor

För dig som läser i stress

Guiden är tänkt som stöd när du redan har mycket runt huvudet. Du behöver inte läsa allt på en gång: börja med det avsnitt som matchar där du står idag och återkom när nästa steg blir aktuellt.

Ärenden med myndigheter blir sällan bättre av att du bär allt ensam. Be om hjälp från stödperson, jurist eller anhörig om du kan – särskilt innan beslut som har lång verkning.

Vanliga misstag som gör ärendet svårare

Lita bara på muntliga löften utan kort skriftlig bekräftelse eller uppföljningsmejl.
Vänta med att begära ut handlingar tills konflikten redan är låst – då blir det tyngre att visa vad som sagts.
Skriva så långt och känslostyrt att myndigheten slutar svara på sakfrågan.
Missa tidsfrister för omprövning eller överklagande för att beslutet inte lästes ordagrant.

Mini-checklista innan du lämnar guiden

Har jag datum, diarie-/ärendenummer och namn på den som handlägger (om du vet)?
Vet jag vilket nästa steg är: svara, begära ut, påminna, överklaga eller anmäla?
Har jag sparat mejl och bilagor på ett ställe där jag hittar dem om en vecka?